Trumpen på grund av dollarn

Jag är för närvarande allmänt trött på jobbet och på det mesta. Och inte blir det bättre av att se hur aktierna sjunker på grund av valutakursen. Jag skrev ett inlägg om hur jag ser på valutarisk för en månad sedan. Då vägde dollarn 30% av mitt kapital och i skrivande stund är vikten faktiskt oförändrad, kanske mest beroende på att jag pytsat in lite mer pengar i dollar...
Sedan mitt inlägg har dollarn fortsatt att sjunka, både mot svenska kronan och euron. Vad som inte har ändrat sig är dock min uppfattning om valutarisk - jag sitter lugnt i båten och räknar med att dollarn blir starkare så småningom.
Vad beror då dollarns kräftgång? En inte helt ovågad gissning är att utgången av presidentvalet och efterkommande cirkus har påverkat en hel del.

USD/EUR efter USA:s presidentval.

Ovanstående graf (med pris USD/EUR) visar tidpunkterna för presidentvalet och den 48:e presidentens tillträde till ämbetet. Efter en viss initial förstärkning av dollarn, har den succesivt sjunkit. Var ska det hela sluta?

Lätt att förväxla med en apelsin? Som alla vet kan en enda rutten apelsin smitta hel korg.

Det är inte så lätt att säga. Framtiden är inte heller vad den varit... Den som följer Handelsbankens prognoser och gör en historisk uppföljning inser snabbt att prognosmakarna fortlöpande interpolerar utsikterna utifrån aktuellt läge. Exempelvis har SEK/EUR i Q4 2017 gått från 8,40 i prognosen gjord 2016-02-24 till 9,25 i den uppdaterade prognosen från 2017-07-07. Mina egna prognoser visar sig inte vara så illa i jämförelse, och då har jag ändå inte uppdaterat dem.
Historiskt sett har jag gjort mina bästa affärer i turbulenta tider, så kanske ska jag hoppas på börsras och valutakalabalik. Men det får gärna vänta till efter helgen, så att jag får vila upp mig lite...

Spansk trafikskola del 3: Stopp- och väjningsplikt

I tredje delen av min spanska trafikskola så ska vi bland annat lära oss hur vi ska bete oss vid stopp- och väjningsplikt.
Det viktigaste är att komma ihåg att stopplikten allmänt betraktas som en väjningsplikt. Det vill säga, till skillnad från stopplikten där hela fordonet ska stå helt stilla, ska du ge förkörsrätt (hehe, vet inte om detta ordet ens finns, men det passar in i min trafikskola) åt korsande trafik. Och är det ändå så att någon stannar vid stopptecken vid en särskilt farlig utfart, så behöver bakomliggande fordon inte göra det eftersom stopplikten liksom redan är utförd. Och väjningsplikten, då? Ja, den fungerar ungefär som i Sverige, fast allt går lite fortare - man behöver inte titta så noga och man kan närma sig korsningen lite fortare.

Här är det minsann ingen tvekan om hur du ska köra. Verklig skyltning från Almería.

Högerregeln existerar också, men mest i regelboken. Här gäller oftast regeln störst kör först. Men även om du har en stor bil, kom ihåg att respektera högerregeln, eftersom du annars står som ansvarig vid en eventuell olycka.
Och ibland när det är riktigt mycket trafik, då kommer trafikpolisen för att dirigera fordonen. Och det är i samma ögonblick som man, åtminstone inifrån bilen, upplever det som att allting börjar flyta... sämre!

Hmmm... Om jag skulle låta dem från höger köra nu?

Slutligen, i det här inlägget har vi kommit i kontakt med några spanska vägmärken. Då kan det vara viktigt att veta att det finns några skillnader jämfört med de svenska. Den viktigaste är nog att förbudskyltarna har vit bakgrund (medan de svenska har gul bakgrund). I Spanien använder man också förbudsskyltar med gul bakgrund, men då för att markera att det gäller en tillfällig markering, till exempel vid vägarbeten.

Några spanska trafikmärken. Märk skillnaden mellan permanenta (vit bakgrund) och tillfälliga (gul bakgrund) förbudsmärken.

Föregående avsnitt i trafikskolan:

• Spansk trafikskola del 2: Cirkulationsplats (2017-08-19) 
• Spansk trafikskola del 1: Trafikljus (2017-08-13)

Jesús drev kommun i konkurs

Vad sägs om denna rubrik? Jag kan se den framför mig på kvällsbladets löpsedel.
Detta inlägg är skrivet med utgångpunkt av en fråga som jag fick av en läsare (som önskar vara anonym) apropå mitt inlägg med checklista vid bostadsköp på medelhavskusten:

Vi funderar på att köpa något, förmodligen mellan Valencia och Alicante (Gandia trakten). Såg häromdagen länkad nyhet om fattiga kommuner, därav Gandia är en av dem. Har du någon uppfattning om hur allvarligt detta är? Hur viktig parameter i köpprocessen? Kan en kommun gå i konkurs och vad innebär det i Spanien?

Nyheten som refereras till hittas här: http://www.sydkusten.es/sk/48/a/24917/viktiga-kommuner-pa-ruinens-brant/

Frågeställningen är intressant och detta blev mitt svar:

Vad gäller kommuner som är konkursmässiga så är svaret att en sådan extrem situation inte överhuvudtaget behandlas i nuvarande regelverk (man har helt inte tänkt att möjligheten finns). Ifall kommunen hamnar i teknisk konkurs finns möjligheten att ministerrådet beslutar att upplösa kommunen, och detta hände i Marbella för drygt 10 år sedan. Då tillsattes en oberoende förvaltare för att komma tillrätta med de stora ekonomiska problem man hade skapat.

Rent generellt är de ekonomiska utmaningarna i Spanien stora, både på kommunal, regions- och statlig nivå. Jag tror dock att man kommer att göra vad som krävs för att undvika att liknande konkurser upprepas, då detta skapar en negativ bild av Spanien och osäkerhet i allmänhet. Det vill säga, om det behövs kommer staten att skjuta till pengar till de autonoma regionerna som skjuter till pengar till kommunerna. Så länge det finns en "lender of last resort" kommer man se till att pengarna kommer fram.

Så, jag tror inte att du behöver ta med detta som någon av de viktigare eller avgörande parametrarna, eftersom staten och regionerna kommer att se till att den dagliga verksamheten fortsätter, oberoende av övergripande ekonomiska problem. Däremot kan det nog märkas skillnad mellan att bo i en välskött kommun och en med ekonomiska problem, med avseende på kvaliteten på tjänsterna och kostnaderna på dessa.

Nu väcktes mitt eget intresse, och jag blev tvungen att fräscha upp mitt minne om vad som egentligen hände i Marbella 2006 (det var på nyheterna varje dag under en längre tid) och vilka grova oegentligheter som kunde orsaka ett så drastiskt beslut som att upplösa en kommun (ayuntamiento).
Marbella är en stad på Spanien sydkust, tillhörande provinsen Málaga i den autonoma regionen Andalusien (Andalucía). Antalet invånare är drygt 140.000.
Under åren 1991 till  2002 var Jesús Gil borgmästare i staden. Han var förutom företagare och politiker även störste aktieägare och president i fotbollsklubben Club Atlético de Madrid mellan 1987 och 2003.

Enorm triumfbåge som lät uppföras av Jesús Gil under sin tid som borgmästare i Marbella.

Under åren 1991 fram till 2006, då kommunen upplöstes och ersattes med en oberoende förvaltare, medverkade Jesús Gil och hans hantlangare till att systematiskt länsa kommunens ekonomi. Enligt förvaltaren var Marbella en kommun med 13 miljoner euro i månaden, samtidigt som intäkterna uppgick till 300.000 euro.

Jesús Gil (1933-2004), f d borgmästare i Marbella. Ser han inte lite bovaktig ut?

Hur kunde då detta kunna ske under så lång tid utan att någon ingrep? Jesús Gil med hantlangare hade byggt upp en maffialiknande struktur med pyramidal uppbyggnad, och såg till att alla medhjälpare på alla plan fick en del av kakan. Därför stod många bakom Gils sätt att styra och det hela kunde fortsätta, tills situationen tills slut blev ohållbar och det blev alltför uppenbart vad som föregick.
Marbella är idag skuldsatt upp till öronen och man räknar med att ha betalt tillbaka sin skuld till Försäkringskassan (Seguridad Social) och Skattemyndigheten (Hacienda) om 40 år. Om 10 år räknar man med att ha betalt tillbaka det lån på 100 miljoner euro som Andaluciens lokala regering (La Junta de Andalucía) ställde ut för att kunna betala de löpande utgifterna.
Vad hände med politikerna då? Jo, de flesta hamnade faktiskt i fängelse. Jesús Gil undslapp fängelse vid detta tillfälle, eftersom han redan hunnit både avgå som borgmästare och avlida innan historien nystades upp.

Jesús Gil vet att trixa också med trasan.

Jag har tidigare skrivit om vansinniga ekonomiska projekt i mitt inlägg om Castellóns flygplats, där en annan politiker, även han med bovaktigt utseende, förekommer.

Bank bank bank bank

Man stötter sällan på någon som är likgiltig i sin relation till banken. Ofta är det en slags hatkärlek, å ena sidan delar man en av de viktigaste delarna i ens liv med banken (pengar), men å andra sidan verkar banken göra vad den kan för att göra livet surt för dig och glatt knapra åt sig av dina surt förvärvade inkomster.
Vissa är väldigt aktiva i sin relation med banken, och försöker ständigt omförhandla villkoren (och inte tvekar att byta bank om så krävs), medan andra har en mer passiv hållning och är trogen sin bank i vått och torrt. Att välja bank är ju viktigt, och ingångsvillkoren brukar spela stor roll för den långsiktigt utvecklingen. Om man blir tar ett lån i banken kan ju detta även ge upphov till vissa inlåsningseffekter, vilket kan göra det svårarare att fritt byta bank eller förhandla sig till lägre avgifter.

För egen del har jag valt en ansats där jag arbetar med flera banker, och där varje bank har sina styrkesidor. Gemensamt är att jag inte har några stora inlåsningseffekter i någon av dem, även om vissa oönskade merkostnader skulle uppkomma beroende på exempelvis kurtage och realisationsvinster ifall jag skulle välja att avsluta mitt engagemang hos banken.

I Sverige anlitar jag med SEB och Avanza. SEB är ganska bra och har förhållandevis låga kostnader vid aktiehandel (69 kr på affärer upp till 76.600 kr, därefter 0,09%), och deras service via internetkontoret fungerar bra. På Avanza sköter jag en relativt  stor del av portföljen, och man har den tekniskt sett absolut bästa och mett kompletta tjänsten. Däremot tycker jag att Avanzas prissättningsmodell (med olika kurtageklasser som endast får ändras en gång i månaden) börjar bli otidsenlig och tappa i konkurrenskraft jämfört med flera konkurrenter. Jag ser förvarande ingen anledning att ändra på mitt upplägg för den svenska delen av min ekonomi.

I Spanien använder jag Ing Direct och DeGiro, båda är holländska och har tagit stora andelar på den spanska marknaden tack vare sin prispress och tidsenliga affärsidé (båda är baserade på internettjänster och har liten kontorsverksamhet). Ing Direct har, till skillnad från flera andra banker, ingen förvaltningsavgift, dock måste man utföra minst en transaktion i kvartalet. Ing Direct har ett ganska högt lägstakurtage (dock inte alltför högt jämfört med andra konventionella banker), vilket innebär att aktieaffärerna måste vara hyfsat stora (över 3.000€) för att inte bli onödigt dyra. Vid överföringar till och från Ing Direct brukar det ta någon dag för att genomföra transaktionen, och vid valutaaffärer brukar valutan alltid vara till bankens fördel.

DeGiro är en internetbaserad mäklare och har för närvarande ingen egen bankverksamhet. Man tar inte ut några förvaltningsavgifter, och kurtagenivån är betydligt än exempelvis Ing Direct. Plattformen tillåter handel på ett flertal marknader (däribland Sverige) och erbjuder även belåning av värdepapperen till en låg kostnad (ränta 1,25%). Eftersom DeGiro är registrerat i Holland, bör man om man är skatterättsligt bosatt i Spanien tänka på att kapital hos DeGiro måste redovisas till spanska skattemyndigheten (agencia tributaria) om totalt belopp i utlandet överskrider 50.000 (jag skrev om detta i min inlägg om spanska skattesystemet). Trots att kurtaget är lägre hos DeGiro än hos Avanza, är det inte något alternativ för att på sikt ersätta Avanza. Dels vill jag sprida valutarisken, och dels drar inte DeGiro enbart 15% kupongskatt på svenska utdelningar, utan hela skattesatsen på 30%. Jag har förresten sett att DeGiro även finns i Sverige, men jag vet inte hur deras avgiftsmodell ser ut.
Hade jag varit bosatt i Sverige hade jag förmodligen försökt förenkla upplägget och om möjligt anlita endast en bank, men som det ser ut just nu kommer jag förmodligen fortsätta med aktuellt upplägg.

Not: min enda koppling till de banker jag nämner i inlägget är i egenskap av att vara kund hos dem. För övrigt har jag tills vidare återställt bloggen till att vara reklamfri.

Checklista vid bostadsköp på medelhavskusten

Många svenskar drömmer om att bo vid Medelhavet och ett av de stora stegen är ju att hitta en lämplig bostad. Jag har sammanställt en lista över de viktigaste sakerna att tänka på när man ska leta lämplig bostad på spanska medelhavskusten (och den bör väl för övrigt fungera på de flesta andra platser i Spanien).

Härlig utsikt från en takvåning nära havet.

Kust eller inland

En av de första punkterna att tänka över är var vi vill leva. Flertalet känner säkerligen till Spanien från sina semesterresor, men jag vet av personlig erfarenhet att det inte är samma sak att vara på semester under några veckor som att vara bosatt året runt. Att bo nära Medelhavet har sina fördelar, t ex närheten till stränderna och ett milt klimat under vinterhalvåret, men under sommarhalvåret är det mycket varmt och fuktigt och i längden kan det bli påfrestande.
Om man drar sig en bit in åt landet, är klimatet torrare, ofta med varmare dagar och svalare nätter (vilket gör det lättare att sova). Under vintern blir det dock betydligt kallare än på dagen.
Kolla upp historik för temperatur, luftfuktighet och nederbörd för den ort du är intresserad av för att få en uppfattning om hur vädret är under hela året.

Storstad eller landsbygd

Vill du ha liv och rörelse eller lugn och ro? Är du intresserad av närhet till restauranger på gångavstånd? Eller föredrar du närheten till lokala vingårdar? Har du något emot att dela din bostadsort med turister (läs skräniga engelsmän)? Vill du ha kontakt med landsmän eller söker du dig bort från dem? Tänker du ha egen bil eller vill du färdas till fots, med cykel eller allmänna färdmedel? Är det en fördel att flygplatsen ligger nära?
Alla dessa frågor är viktiga att ställa sig och finna svar på innan man skriver på köpes- eller hyreskontraktet.

Spektakulärt landskap. Vinodling i Rioja.

Hyra eller köpa

Ett bostadsköp är ju ett av de allra största besluten i livet, och det brukar få stora konsekvenser på privatekonomin. Att köpa utomlands tillför ju en extra dimension, eftersom det kan vara svårt att hålla reda på alla lagar och vilka kostnader som brukar tillkomma vid ett köp. Tiden brukar också vara begränsad och det kan vara svårt att kontrollera alla punkterna på checklistan.
Ett köp innebär ju också att man är bunden till en viss plats, och innan man är säker på att ha hittat drömstället att bo, kan det vara lämpligt att hyra bostaden under en tid för att lära känna omgivningen och uppleva hur vädret ändras beroende på årstid.
Hyra kan man ju också göra även om man planerar att bo kvar under en längre tid, men några nackdelar kan vara att hyran höjs eller att hyresvärden inte önskar förlänga hyreskontraktet.
Ett mellanting mellan att hyra och köpa kan vara att man hyr bostaden med rätt att köpa den, under vissa förutsättningar och under en viss tid. Oftast får man då betala en insats, som man förlorar om man väljer att inte utnyttja köpesoptionen. Köpeskillingen är uppgjord i förväg, och ofta får den hyra som redan betalts räknas av från köpesbeloppet.
Slutligen finns ju även alternativet att köpa en tomt och bygga själv. Detta får dock betraktas som överkurs, och är förmodligen bara ett alternativ för de som redan har stor erfarenhet av platsen.

Lägenhet eller villa

Vad vi väljer på skalan från lägenhet (där det finns flera nivåer, t ex med och utan balkong, takvåning, etc), radhus, villa med tomt - beror mycket på våra behov och önskeml, var vi befinner oss i livet och inte minst vår ekonomiska situation.
En lägenhet har ju vissa fördelar, som att den är lämplig att ha som deltidsboende - man kan komma och lämna den lite som man vill (om man inte har krukväxter som behöver vattnas). Dessutom är boendet oftast billigare än om man väljer att bo i fristående hus (jag säger oftast, eftersom det finns gott om lägenheter nära havet som kostar bra mycket mer än en villa med tomt en bit inåt land).
Om man söker sig ett radhus eller en villa, så har man förmodligen tagit ett beslut om att boendet är mer eller mindre permanent. Och då känner man redan till att vatten är en bristvara, vilket medför extrakostnader om du har en tomt med trädgård (som måste bevattnas) eller swimmingpool (det kan kosta 500€ att fylla en pool).

Ett litet spanskt Venedig? Port Saplaya nära Valencia.

Andra saker att tänka på

Några andra saker som kanske inte är helt uppenbara, men som bör tänka på är...

• Sol och skugga. Tänk på bostadens läge, och under vilka timmar på dygnet den är exponerad för solen. Föredrar du morgon- eller kvällsol? Eller vill du bara ha skugga?
• Grannar. När man köper bostaden får man grannarna på köpet. Men det går ju att ta reda på vem som bor bredvid - är det en flerbarnsfamilj med spädbarn? Är det ett ungt, festvilligt par? Är det pensionären som störs på allt? Har de husdjur? Du kommer att få stå ut med grannarna under än längre tid, så välj dem med omsorg.
• Golf eller andra fritidsintressen. Har du några särskilda intressen kan det vara lämpligt att kolla upp i förväg vad som erbjuds i närområdet.
• Merkostnader. När du skaffar bostad tillkommer det alltid merkostnader. Kolla upp vad som ingår i hyra och vad som du måste betala utöver den. Om du köper bostad, tillkommer alltid vissa kostnader oavsett bostadsslag; fastighetsskatt, underhåll, eventuella kostnader för bostadsrättsförening, övervakning i privata villaområden, etc.
• Flyttkostnader och kostnader för möbler. Tänker du flytta ned dina möbler eller ska du skaffa nytt? Kanske är det bättre att hyra en möblerad lägenhet?
• Finansiering. Hur tänker du betala köpeskillingen? I spansk eller svensk bank? Vilka skattefördelar eller -effekter får du i respektive land?
• Permanentboende. Om du tänker bli permanteboende, är det viktigt att kolla upp vilka rättigheter och skyldigheter du har. Bortsett från byråkratiska detaljer som att meddela skatteverket, får det även konsekvenser som att du blir deklarationspliktig i Spanien, att du måste byta registreringsnummerplåtarna på bilen (om du tar med den), att du måste byta till spanskt körkort om du är över 45 år, etc. Om du är beroende av sjukvård eller annan omsorg är det viktigt att kolla upp vad som gäller och vilken hjälp du kan få.

Är det något jag missat? Använd kommentarsfältet eller skicka ett meddelande via epost till apelsinblomskusten snabela gmail.com så kompletterar jag informationen allt eftersom.

Jag kommer så småningom följa upp detta inlägg med några handgripliga exempel där jag tittar på vad det kan kosta att köpa eller hyra på olika platser utmed Apelsinblomskusten. Är du intresserad av någon särskild plats? Kontakta mig...

Spansk trafikskola del 2: Cirkulationsplats

I andra delen av min spanska trafikskola tittar jag på hur körning i en cirkulationsplats går till här nere. Cirkulationsplatsen kallas ofta felaktigt för rondell, men eftersom jag själv av gammal vana använder just ordet rondell när jag menar cirkulationsplats, så kommer jag i fortsättningen av detta inlägg att felaktigt använda benämningen rondell. På spanska säger man glorieta eller rotonda.
När jag tog körkort fick jag lära mig att en rondell egentligen kan betraktas som en vanlig korsning, och grundläggande trafikregler gäller i rondellen, såsom att lämna företräde, välja position inuti rondellen och användning av körriktningsvisare (blinkers). Detta är förmodligen alltför trivialt och tråkigt för spanjorerna och därför har man lagt till vissa komponenter till rondellkörningen för att bättre passa dödsutmanande körstilar eller bara vara förvirrande i största allmänhet.
Ta till exempel en större rondell i städerna, låt oss säga med fem körfiler inuti och en fem-sex in/utfarter. Detta känns ju lite rörigt, men när man sedan installerar trafikljus både inuti och vid in- och utfarterna, ja då blir det bara lite för mycket att hålla reda på.

En gigantisk rondell med ett knippe trafikljus

Bilden nedan visar hur man bör positionera sig i rondellen (detta gäller även då trafikljus finns inuti densamma). Pilarna med texten BIEN visar korrekt placering och MAL hur man inte ska bete sig. Jag kan direkt säga att de flesta spanjorer överhuvud taget inte verkar känna till dessa instruktioner. Färdväg D är den absolut vanligaste då rondellen ska köras igenom och vid vänstersväng används vanligen den yttre filen. En sak som jag lagt märke till är att det endast är tillåtet att köra ut ur rondellen från den yttersta filen och då endast till den högra filen i avfartens körfält - man skulle alltså kunna spara in alla körfält utom det längs till höger.

Spansk rondellkörning (BIEN=bra och MAL=dåligt)

Generellt sett är man väldigt dåliga på att använda körriktningsvisare i den spanska trafiken, utom när man använder varningsblinkers vid felparkering, vilket gör det svårare att läsa medtrafikanternas avsikter i allmänhet och i rondellerna i synnerhet.
Nu ska jag inte klanka ner alltför mycket på rondellerna, utan det går även att hitta positiva saker, till exempel motsvarigheten till de svenska rondellhundarna. Ofta anlägger man parkliknande arrangemang inuti rondellen, och ibland går det överstyr.

Rondellfåglar vid Jaén

En lämplig rondellhund här på Apelsinblomskusten

Föregående avsnitt i trafikskolan:

• Spansk trafikskola del 1: Trafikljus (2017-08-13)

Spansk ekonomi del 3: Levnadskostnader

Det här är den tredje delen i en serie inlägg om bra saker att veta om den spanska ekonomin, vad det kostar att leva i solen och andra relaterade ämnen.


Många är intresserade att få veta mer om vad det kostar att bo på spanska medelhavskusten. Jag har tidigare skrivit att jag inte vill dela med med alltför mycket information relaterad till min specifika situation, dels av anonymitetsskäl och dels för att jag anser att informationen är så pass specifik att den blir tämligen ointressant för gemene man. Efter att ha funderat mycket fram och tillbaka har jag slutligen bestämt mig för att beskriva mina utgifter ganska öppet, men samtidigt utan att gräva ned med i oväsentliga detaljer.
Jag kommer senare att följa upp med fler inlägg om specifika utgiftsposter samt om boende.

Beskrivning av vår levnadssituation

För att kunna göra sig en idé om våra utgifters relativa storlek är det av intresse att få lite inblick i hur vårt hushåll ser ut. Familjen Apelsinblomskusten består av herr och fru Apelsinblomskusten samt vår trogna hund (en golden retriever). Vi bor sedan drygt 10 år i ett radhus i en mellanstor stad vid spanska medelhavskusten, och är sedan fyra år skuldfria. Båda förvärvsarbetar och hushållet har två bilar.

Utgifter under 2016

Jag har valt helåret 2016 för att presentera våra utgifter - året är ganska representativt, och våra nuvarande utgifter ligger i stort sett på samma nivå som då. Våra genomsnittliga utgifter var 1.611 euro/per månad under 2016 och fördelningen såg ut enligt följande graf.

Översikt över våra genomsnittliga månadsutgifter per kostnadsslag under 2016.

Som ni ser är vårt matkonto det som genererar absolut mest utgifter (vilket till viss del kan förklaras och motiveras). Nedan bryter jag ned dessa huvudkategorier och ger mina kommentarer.

Mat

Jag tycker själv att våra kostnader för mat är bisarrt stora (åtminstone om man jämför med en del bloggkollegor). Kostnaden för att äta ute inbegriper de dagar jag äter på lunchrestaurang och andra restaurangbesök. Kostnaden för bar och kafé består till stor del av det kaffe vi dricker tillsammans med våra arbetskamrater. Kostnaden för livsmedel är statistiskt sett lite för stor, då jag gör min kostnadsuppföljning på kvittobasis (det skulle ta alldeles för mycket tid att analysera enskilda poster i kvittona), vilket gör att beloppet även innefattar en del brus (inköp av kläder som ingår i matkvittor).

Familjen Apelsinblomskusten lever gott (exempevis brukar vi inte snåla när vi köper vin och skinka), och vi är medvetna om att matkontot kan kapas ordentligt vid behov.

Husdjur

Inte mycket att säga om. Innefattar främst hundmat och veterinärbesök. Har ni inte hund kan ni bortse från denna utgift.

Bil

Jag är själv ganska nöjd med kostnadsnivån för våra två bilar, och hoppas att de kommer hålla några år till utan större reparationskostnader. Vi kör totalt cirka 2.600 mil per år.

Hushåll

Jag skulle tro att detta är en särskilt intressant utgiftskategori, och jag tror att våra kostnader är relativt representativa.

• Vatten är ganska dyrt och räkningen har en otroligt stor fast del.
• Sophämtning är oförskämt billigt där vi bor.
• El är relativt dyrt vilket jag skrev om här. Vår förbrukning beror till stor del på årstid, eftersom luftkonditioneringsanläggningen i vårt hus drar en hel del på sommaren.
• Gas är också till stor del säsongsbetonat. I vårt fall använder vi gas till uppvärmning av varmvatten till sanitet och till vattenbaserad uppvärmning av huset under vintern.
• Telefoni och TV innefattar fast telefoni, internetuppkoppling och två mobiltelefoner. Spanien är dyrare än Sverige, men priserna sjunker stadigt.
• Möbler, trädgård och underhåll. Vi delar inga kostnader med övriga grannar, och detta belopp kan variera en del per år beroende på om vi köper möbler, etc.
• Fastighetsskatten brukar ligga på 0,5-0,8% av taxeringsvärdet på fastigheten och kan variera en hel del beroende på bostadsort.
• Försäkring. Inga konstigheter här. Jag tror att kostnadsnivån liknar den i Sverige.

Elektronik

Det här kontot innefattar inköp av hård- och mjukvara, exempelvis datorer, nätverkshårddiskar, mobiltelefoner samt andra hushållsapparater (dammsugare, etc).

Nöje och kläder

Familjen Apelsinblomskusten har inga större utgifter under nöjeskontot, men då sparar vi å andra sida mindre på matkontot. Vår golden retriever har också stor inverkan på vad vårt nöjeskonto, då vi vill att hon ska vara med (jag kommer exempelvis inte ihåg när jag gick på bio sist).
Utgifterna för kläder brukar tas klumpvis, och kan variera en hel del mellan månader och år.

Sjukvård

Denna post innehåller bland annat tandläkarbesök, vilket lätt kan bli ganska dyrt här.

Resor och semester 

Avser våra årliga resor till norra Spanien och till Sverige. Att bo på Apelsinblomskusten kanske kan ses som att vara på permanent semester, men när man är tvungen att förvärvsarbeta reduceras ändå livet till vardagsrutin. Man tröttnar snart på att åka till playan och för- och nackdelarna ligger på andra plan.

Slutligen...

Våra kostnader ligger just nu cirka 10% över de kostnader jag budgeterar för vid ett ekonomiskt oberoende liv. Jag kan konstatera att vi ganska lätt skulle kunna strama åt livremmen, men å andra sidan är det lämpligt att ta lite höjd för oförutsedda kostnader.

Är det något jag missat? Är det något ni vill veta mer om? Skicka ett mail eller lämna en kommentar så ska jag svara i den mån jag kan...

Föregående inlägg i serien:

• Del 2: Lönesystem och arbetsmarknad  (2017-08-10)
• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Castellóns flygplats

Spanien är ett ganska stort land med sina 509.000 km² landyta, vilket kan jämföras med Sveriges 447.000 km². Landet har ungefär 46 miljoner invånare (de flesta koncentrerade till de större städerna) och är indelat i 17 autonoma regioner vilka i sin tur är uppdelade i 50 provinser.
Landet har 48 större flygplatser som kontrolleras av den spanska luftfartsstyrelsen Aena. En av dem är flygplatsen i Castellón (kallad Castellón-Costa Azahar) och det är om den jag tänker skriva lite, eftersom den säger en del om hur offentliga medel och använts och hur illa det kan gå när lokala, regionala och statliga intressen får styra utan någon samverkan, allt i en korrupt omgivning.

Spanska flygplatser

De ursprungliga idéerna bakom flygplatsen föddes runt 1997 och bakom låg ett starkt personligt engagemang av dåvarande provinspresident Carlos Fabra, som ansåg att provinsen behövde en flygplats för att förvandlas till ett attraktivt turistmål. Varje provins med självaktning måste ju dessutom ha en egen flygplats, och då spelar del ingen roll att existerande flygplatser finns inom 15 minuters flygtid eller att en av de större motorvägarna (AP7) förbinder de flesta kuststäderna med närliggande flygplatser (Valencia och Reus). Samtidigt planerades nöjesparker och golfbanor. Idén var så bra att Fabra lät uppföra ett monument till sin egen ära vid flygplatsen.

Castellóns dåvarande provinspresident Carlos Fabra (ja, han ser ju till och med bovaktig ut)

Monument vid Castellóns flygplats uppfört till Carlos Fabras ära. Kostnad: 450.000€

Under 2016 hade flygplatsen 105.924 passagerare, vilket tog den till plats 34 av Aenas 48 flygplatser, men under åren från dess officiella invigning 2011 till september 2015 hade flygplatsen inga flygningar och därmed inga passagerar över huvud taget (bland annat saknades tillstånd fram till december 2014).
Däremot innebär bristen på passagerare inte att utgifter saknades. Själva investeringen uppgick till omkring 150 miljoner euro, och under de följande åren kostade driften mellan 6 och 8 miljoner euro - varje år. Utan att ännu vara operativ spenderade flygplatsen över 30 miljoner euro på sponsring mellan 2005 och 2011.
När den ekonomiska krisen började under 2008-2009 stod det ganska ganska snart klart att flygplatsen innebar en stor ekonomisk belastning för provinsen och att dessutom allvarliga oegentligheter förekommit under projekteringen samt efter invigningen. Under 2013 meddelade den lokala regeringen att flygplatsen skulle säljas för 200 miljoner euro, vilket slutligen visade sig vara 87 miljoner euro, och trots påstående om flera offerter kom man aldrig överens om försäljningen.
Under 2014 tilldelades ett kanadensiskt företag rätten att driva flygplatsen, och som ersättning erhöll man 25 miljoner euro av offentliga medel. Under slutet av 2014 erhöll man också de nödvändiga tillstånden för att bedriva verksamhet, och första flygningen  genomfördes av två pensionärer i en helikopter.

Första officiella flygningen på Castellóns flygplats.

Historien kom också ifatt Carlos Fabra, avgick under 2011 som provinspresident efter 16 år på posten, och som redan sedan tidigare anklagats för intressekonflikter och mutbrott, och slutligen fick avtjäna 16 månaders fängelsestraff under åren 2014 till 2016.
Framtiden för flygplatsen är, trots att den nu börjat få upp volymerna, mycket osäker. Av de 230 miljoner flygpassagerna som använder Aenas flygplatser under 2016 var Castellóns andel (med 105.924 passagerare) försumbar i jämförelse med Madrid Barajas (50 miljoner), Barcelona El Prat (44 miljoner) eller Palma de Mallorca (26 miljoner). Räknar man bort de 21 största flygplatserna som har ett antal passagerare på en miljoner eller mer, så svarar de 27 minsta flygplatserna bara för 3% av den totala passagerarvolymen.
Trots att det ser risigt ut för Castellóns flygplats, så finns det värre exempel. Ta till exempel Huesca-Pirineos flygplats, som under 2016 hade 95 passagarare, med 49 ankomster och 46 avgångar (jag antar att en förklaring är att tre plan fick åka tillbaka utan passagerar, men jag tycker det är roligare att tänka sig att tre plan blev kvar på flygplatsen), trots att man investerade 40 miljoner euro för att kunna hantera den prognostikerade efterfrågan som pekade på fler än 150.000.
Jag har själv aldrig haft anledning att besöka eller har inte heller tänkt använda Castellóns flygplats. Men den gav ju ända upphov till ett inlägg här på bloggen - inget ont som inte för något gott med sig?

Spansk trafikskola del 1: Trafikljus

Ja, så var det dags för första delen av spansk trafikskola. I några korta men informationstäta inlägg kommer ni att få veta allt som är veta om hur man köra bil i Spanien, samt hur man bör bete sig för att smälta in och tas för vilken spansk bildåre som helt.

-Det är bara att gasa och köra du. Papi Raul vet hur svensk trafik fungerar, men vore helt förlorad i spansk rusningstrafik.

Spanien är fullt av trafikljus. Ibland tillämpas de på samma sätt som i Sverige, det vill säga vanligtvis i korsningar. Men man kan även se andra, mer fantasifulla tillämplingar, till exempel inuti större rondeller i städerna, eller i genomfartsleder (kopplade till en radar som slår om till rött om man kör för fort).
En gemensam nämnare är dock hur spanjorerna beter sig vid själva trafikljuset. Till att börja med är det högst normalt att lägga bilens växellåda i friläge och släppa kopplingspedalen. Anledningen till detta är att, i händelse att du blir påkörd är det lämpligare att bilen är i friläge så att den är lättare att forsla bort. Jag anser att detta säger mer om hur spanjorerna ser på troligheten att råka ut för en olycka vid ett trafikljus, än själva nyttan. Eftersom spanjorerna brukar vara inbegripna i djupa konversationer med medpassagerarna, så får detta en fördröjningseffekt från det att trafikljuset slår om till grönt till dess att bilarna kommer iväg. Detta har man dock löst smidigt, genom att förare som eventuellt uppmärksammat grönljuset tutar på framförvarande fordon.

Nu är det för all del inte alltid så lätt att göra rätt vid trafikljuset.

Det finns dock förare som vill komma iväg så fort som möjlig. Och för att inte låte en enda drybar sekund gå till spillo, håller man kolla på gångtrafikanternas trafikljus istället för det egna. När det blivit rött för fotgängarna kör man, och på så vis kommer man iväg medan det fortfarande är rött, och sparar på så sätt lite tid.
En annan irriterande detalj med spanska trafikljus, särskilt de lite äldre, är sättet på vilka de är programmerade. Ofta har de en enkel tidsstyrd sekvens, som upprepas oberoende av trafikmängd eller klockslag. Vilket betyder att du ofta blir stannad mitt i natten och får vänta på grönt...

Hundraåttio grader om reklam

Nu ska det bli 180 grader och jag talar inte om nytt värmerekord. Jag har ju tidigare skrivit att den här bloggen ska vara reklamfri (här och här). Därmed riskerar jag att rasera det eventuella förtroendekapital som byggts upp under bloggens relativt korta existens när jag nu gör en helomvändning och ämnar utvärdera användandet Googles reklamsystem AdSense under ett par månader.
Men vad ända in i glödhetaste helvete ska detta då vara bra för? Tja, jag skrev ju bland annat att jag inte tänkte visa reklam eftersom jag inte behöver pengarna. Detta är visserligen sant men utan att ha någon aning om eventuella reklamintäkters storlek, så sliter och river det i en smålännings ekonomiska inre att frivilligt avstå från en potentiell inkomstkälla, må den vara än så liten.

Ingvar skulle nog inte heller tackat nej till reklamintäkter. Eller till en gratis varmkorv för den delen.

Vad blir då nästa steg, undrar vän av ordning? Att införa annan smygreklam och affiliatelänkar? Att visa könet och ta folk i skrevet? Eller att flytta hem till Sverige och börja skriva om Apelblomsklustren? Nej, förutom denna ändring tänker jag fortsätta på inslagen väg. I alla fall tills jag ändrar mig nästa gång.
Det blir fortsättningsvis alltså precis som förut. Fast snart med lite reklam om saker som bara Google visste att du var intresserad av.
Slutligen vill jag själv annonsera att jag har lagt till en ny sida i huvudmeny med en innehållsförteckning sorterad per ämneskategori.

Spansk ekonomi del 2: Lönesystem och arbetsmarknad

Det här är andra delen en en serie inlägg om bra saker att veta om den spanska ekonomin, vad det kostar att leva i solen och andra relaterade ämnen.

Föregående inlägg i serien:

• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Jag får många frågor om vad man bör tänka på om man vill jobba i Spanien. Liksom i tidigare inlägg av denna karaktär bör jag informera om är att jag inte är någon expert på det spanska lönesystemet och arbetsmarknaden. Det jag skriver i det här inlägget gör jag i som lekman och baserat på det jag lärt mig av egna erfarenheter.
Det spanska lönesystemet ser lite annorlunda ut än det svenska. Vid en vanlig tillsvidareanställning utbetalas vanligen lönen månadsvis (12 utbetalningar) samt dessutom brukar två kompletterande månadslöner (la paga extra) betalas i juni och december. Alltså får man vanligtvis 14 månadslöner.
Minimilönen har under 2017 höjts till 707,70 euro netto (14 utbetalningar) för heltidsarbete.
Trots vad som verkar vara en generell uppfattning (eller fördom) arbetar man inte mindre i Spanien äm i många andra länder. Lagstiftat antal arbetsdagar är ungefär lika många som i Sverige, men det är däremot vanligt att övertid inte ersätts med varken ledig tid eller övertidsersättning. Speciellt vid lägre kvalificerade arbeten är det vanligt arbetsgivare utnyttjar arbetstagarens behov av arbete. Som ett resultat arbetar spanjorerna många timmar - men produktiviteten per timme är lägre än i exempelvis de nordiska länderna.

Det är viktigt att söka ett meningsfullt arbete.

När det gäller arbetsvillkor kan det vara lämpligt att nämna vad som händer vid uppsägning från en tillsvidareanställning. Uppsägningen kan göras antingen med saklig grund (despido procedente) eller utan sådan (despido improcedente). I det förra fallet betalas inget avgångsvederlag ut, endast innestående semesterersättning och liknande (detta kallas finiquito). I det senare fallet har den avskedade rätt till ett avgångsvederlag på 33 dagslöner (avser nya anställningar, reducerat från tidigare 45 dagar) per arbetat år. Då arbetaren har många arbetsår, kan avgångsvederlaget bli betydande (det kan bli miljonbelopp i svenska kronor om den avskedade är är högavlönad, och här avser jag vanliga tjänstemän på mellannivå). Detta motsägelsefulla "skydd" för arbetaren håller dock på att luckras upp och harmoniseras med övriga europeiska länder, vilket är nödvändigt.

Jobba som en hund? Bidrar till spanska arbetslösheten?

Den spanska arbetslösheten ligger på ungefär på 18% för tillfället, vilket är en väsentligt förbättring mot bottennoteringarna på över 25%. Tittar man lite närmare på siffrorna ser man dock att arbetslösheten bland de som är 25 år eller yngre ligger på runt 39%. Dessutom har minskningen av arbetslösheten skett samtidigt som genomssnittslönen har sjunkit, samtidigt som andelen visstids- och deltidsanställda har ökat (det vill säga kvaliteten på anställningarna har sjunkit).
Skulle jag ge några råd till eventuella arbetssökande svenska emigranter, skulle de vara:

• Språk. Att kunna spanska är närmast nödvändigt. Att dessutom kunna engelska kombinerat med andra språk är oftast en stor fördel.
• Kunskaper. Om du har spetskunskaper inom efterfrågade branscher har du en stor fördel. Byggbranschen är i stort sett död. Inom turistnäringen finns jobb, men konkurrensen är hård. Däremot finns tekniskt kvalificerade jobb inom tillverkningsindustrin (bil, flyg, maskin, tåg, etc).
• Det praktiska. Försöka ordna anställningen innan du flyttar ned. Det har fördelar att jobba för multinationella företag, då dessa ofta har förmåner som saknas hos mindre arbetsgivare. 

Föregående inlägg i serien:

• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Köbildning

Om det fanns ett världsmästerskap i att stå i kö, skulle nog Sverige ha goda chanser att vinna varje år. Det verkar vara inbyggt i den svenska DNA:n att snällt ställa sig i en kö och vänta på sin tur, allt på ett organiserat, effektivt och rättvist sätt. Ställ upp ett par personer på rad på godtycklig plats i Sverige, och du kan vara säker på att nästa person automatiskt ställer sig sist och väntar.

Väluppfostrade svenska hundar?

Sedan har själva processen att köa utvecklats. Man uppfann kölappar med nummer av papper, som sedan utvecklats till datoriserade system där man beroende på ärende hamnar i olika köer. Fortfarande effektivt och ordningssamt. Och steget därefter är att förboka tiden. Då slipper man den fysiska delen av att stå i kö och vakta på de andra, men man har ju ändå en position i en virtuell kö (kanske någon har hackat systemet för att komma före?).
I Spanien då? Den som för första gången går in på det lokala bageriet eller på postkontoret observerar avsaknaden av kön. Här står man till synes helt slumpmässigt utspridda pratande med varandra, ofta med volymen på en ganska hög nivå (det är inte bara flygplan som kan spränga ljudvallen). Men håller man då reda på vem som står på tur? Jo, när man kommer in frågar man helt enkelt -Vem är sist? (-¿El último, por favor?). Genialiskt enkelt. På detta sätt behöver man bara hålla reda på föregående person samt upplysa eventuella efterkommande om att man står sist. Och faktum är att det fungerar.
Nu används visserligen både kölappar och andra kösystem även i Spanien. Och när antalet väntande personen är riktigt stort tar man till det svenska paradnumret och ställer sig på rad. Men troligen känner man sig aldrig lika bekväm i kön som svenskarna.

Traditionell köbildning utanför ett av spanska arbetslösförmedlingens kontor.

Snåltips: spola kröken

Yngre läsare kanske inte har hört talas om Spola kröken, som var en informationskampanj genomförd av Systembolaget i samarbete med idrottsrörelsen och som pågick under större delen av 70- och 80-talen, med syfte att minska alkoholförtäringen i Sverige. Det vill säga att propagera för en bättre folkhälsa.

Spola kröken

Nu är det ju inte bara bra för hälsan att dra ned på alkoholkonsumtionen, utan det är ju även bra för plånboken. Spanien är förvisso inte något av de dyrare länderna för att inköpa alkohol (åtminstone jämfört med Systembolaget i Sverige), utan det är snarare ganska billigt att finansiera en livsstil med konstant hög alkolholhalt i blodet. Bloggkollegan Chansar mest skrev förresten ett inlägg om utlandssvenskar på franska rivieran med ett dekadent och självnedbrytande leverne inkluderande alkohol och golf, och jag kan tänka mig att det är lätt att hamna i en liknande situation även på spanska medelhavskusten.
Själv dricker jag inte vitt vin, det ska vara rött, och jag håller med Mark Twain, som sa att spela golf är som att förstöra en trevlig promenad. Ifjol började jag tyvärr med olaten att ta en öl efter när jag kom hem efter jobbet. Sedan blev det lätt en eller två till med grannarna. Sakta men säkert gick jag också upp i vikt (ungefär med en takt på ett halvkilo i månaden, öl är ju inte bara törstsläckande utan innehåller också en hel del kalorier), samtidigt som löpträningen bara gick sämre och sämre - kanske fanns det ett samband? När vågen pekade på 87 kg fick det vara nog, detta var nästan 10 kg över min matchvikt.

Julstjärna. En god bok. En god öl.

Så jag slutade dricka alkohol helt under veckorna, för att ta någon öl samt vin till kvällssmaten under helgerna. Vad blev det för ekonomiskt utfall av detta då? Tja, förmodligen försumbart i jämförelse med de positiva hälsoeffekterna - en burk 33 cl holländskt starköl (4,5 volymprocent inköpt på Carrefour) kostar 0,24 € (utan när priset är nedsatt till 0,16 €). Låt oss säga att min förbrukning har minskat med snitt 12 burkar i veckan, då blir besparingen omkring 96 € om året. Jag har ingen koll på öl-, vin- och spritpriserna i Sverige, men jag antar att motsvarande besparing hemma i Svedala skulle bli väsentligt större.
Vad hände med träningen och vikten då? Jo, jag har minskat vikten med i snitt ett kilo i månaden under senaste halvåret (jag ska dock säga träningsmängden är något högre och jag dessutom äter mindre och bättre) och jag tänker fortsätta så tills jag når min idealvikt på 77-79 kg.
Så slutsatsen är att kampanjen Spola kröken är fortsatt aktuell. Men, vem kan säga nej till en öl när det är över 35 grader i skuggan...

Omvänd semester

Jag har för närvarande semester. Det är skönt! Och som vanligt tar jag semester både från jobbet och Apelsinblomskusten (rent geografiskt, alltså, bloggen försöker jag hålla igång, om än på sparlåga).

Gräset är grönare hos grannen

Precis som alla andra år så präglas semestermånaderna i Spanien av massiva rockader av människor. Madrid avfolkas då invånarna där tar sig antingen till kusten för att njuta av strandliv och havsbad eller antingen upp till norra Spanien för att njuta av lägre temperaturer. Invånarna på kusten brukar antingen fly en bit inåt landet eller, i likhet med invånarna i centrala Spanien, upp till svala Baskien eller Galicien. Och baskerna och galicierna flyr sin svala och regniga sommar och drar till södern för att njuta av riktigt höga temperaturer.
Kort sagt, om man har inte nödvändigtvis måste, så stannar man inte hemma på semstern. Gräset är trots allt grönare hos grannen. Själv följer även jag samma flockbeteende, möjligen av lite andra orsaker.

Baskien

Då min fru härstammar från norra Spanien, närmare bestämt Baskien, faller det sig naturligt att tillbringa en del av semestern här. Dessutom passar det mig bra, eftersom jag uppskattar både människorna, vädret, naturen, maten och kulturen här. Och vår golden retriever trivs också som fisken i vattnet.

Fantastiskt landskap. Foto taget under löptur.

Småland

Och eftersom jag själv härstammar från Småland blir besöket hemma hos föräldrar och familj en naturlig del av semestern.

Svensk sommar och småländskt landskap när de är som bäst

Tyvärr måste vår hund stanna i Spanien, då vi inte vill utsätta den för transport i bagageutrymmet på flyget. I framtiden, med väsentligt mer tid tillgänglig, hoppas vi kunna göra resan i bil eller med annat transportmedel, så att även hunden får njuta av svensk natur.
Snart är vi tillbaka i vardagslunken på Apelsinblomskusten igen. Då är det skönt att ha batterierna uppladdade - borta bra men hemma bäst.