Okonventionella nyckeltal

Den i ekonomisammanhang välkände bloggaren Lundaluppen skrev i ett inlägg för länge sedan att han följde upp antalet anställda han indirekt sysselsatte med avseende på de aktieinnehav han ägde vid en viss tidpunkt. I princip är det ju inte så svårt att räkna ut om man känner till följande värden:

• Antalet aktier du äger i ett visst aktieslag (n)
  
• Totalt antal aktier på marknaden (N)
  
• Antal anställda i aktiebolaget (total antal anställda)

Så för att beräkna hur många anställda ditt innehav indirekt ger dig så räknar vi:

indirekt anställda = n / N * total antal anställda

Har du mer än ett aktieslag så summerar du ihop antalet indirekt anställda för respektive aktieslag och du får då du det totala antalet indirekt anställda som dina innehav sysselsätter beroende på storleken på dessa.

Min portfölj sysselsätter för närvarande ungefär 0,53 anställda. Jag sysselsätter alltså indirekt drygt en halv anställd. Eller möjligtvis en halvtidsanställd.

Kan man sysselsätta en halv person?

Det roar mig också att veta hur stor andel jag äger i ett visst bolag. Till exempel att jag äger 0,000054137%. Eller en 1/1847173:e del om man så vill.

Jag kan inte påstå att jag använder nyckeltalen för att styra mina innehav. Men det är alltid roligt att kunna säga till fru Apelsinblomskusten hur många anställda vi sysselsätter. Det hade dock varit roligare om det handlat om ett värde i det högre intervallet av ensiffriga tal.

Följer ni också upp några udda nyckeltal?

Nu gäller det!

Så känns det i alla fall för mig när det gäller vår planering för ekonomisk frihet. Jag reviderade nyligen mitt mål vad gäller att täckningsgrad för inkomster/utgifter så att den nya formulering lyder:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2022.

När vi sålde vårt radhus tidigare i år fick det en stor inverkan på vår balansräkning. Diagrammen nedan visar fördelningen i vår balansräkning för olika tillgångsslag och skulder för tre år sedan (augusti 2018). Då hade vid köpt vårt nuvarande hus och balansräkningen hade svällt upp, både på tillgångs- och skuldsidan.

Balansräkning augusti 2018

Som framgår stod våra dåvarande två fastigheter för närmare 60% av anläggningstillgångarna och andelen eget kapital var närmare 80%. Jag skrev redan då om våra planer att sälja  radhuset och hur jag tänkte mig att det skulle påverka balansräkningen. Så nu när vi sålt radhuset, hur gick det egentligen?

Balansräkning september 2021

 

Som ni kan se har andelen anläggningstillgångar (fastigheter) sjunkit till 27%. Återstående del av tillgångssidan fördelas mellan likvida medel (10%) och korta placeringar (63%). Jag har helt enkelt kunnat frigöra kapital uppbundet i vårt radhus för att kunna placera detta framför allt i utdelande aktier samt öka andelen likvida medel. På kassaflödessidan har försäljningen också fått stor effekt, då kommande intäkter från aktieutdelningar väntas mer än fördubblas samtidigt som samtliga utgifter härrörande till radhuset försvinner.

På skuldsidan ser det ungefär likadant ut som för tre år sedan, med en  andel eget kapital på 81%. Andelen långfristiga lån har minskat en hel del - detta beror på att balansräkningen helt enkelt är större nu än för tre år sedan. Jag känner mig för övrigt ganska bekväm med de lån vi har - de kortfristiga har en räntesats på 1,25% och de långfristiga på strax under 1%.

Så, det är precis nu som min plan testas. Precis på samma sätt som när en maskin jag konstruerat i mitt arbete som ingenjör tillverkas och jag får facit på om jag tänkt rätt, om mina antaganden och lösningar var korrekta, kommer jag få svart på vitt om 2022 blir året då familjen Apelsinblomskusten per (min egen) definition uppnår ekonomisk frihet.

Jag gillar att planera, men jag tycker det är ändå roligare att jobba för att uppnå målet. Men allra bäst är känslan när målet har uppfyllts, helst i förtid. Och det är nu det gäller! Jag har gjort mina drag och nu bidar jag min tid.

Under de kommande 15 månaderna kommer svaret på hur det gick.

Lär dig spanska på två veckor

Eller varför inte på två månader eller två år? Går det att lära sig ett språk riktigt snabbt? Och blir resultatet i så fall bra?
Jag har själv erfarenhet av att lära mig spanska som nytt språk, och i mitt fall lärde jag mig språket som vuxen. Märk väl att titeln på inlägget anspelar på att lära sig språket snabbt, vilket inte nödvändigtvis är bästa sättet eller resulterar i det mest korrekta eller hållbara språket.
Som svensk har man förmånen att lära sig flera språk i grundskolan, vilket kan ge en bra grund för att studera även andra språk, eftersom man lär sig ett system, det vill säga hur språket är uppbyggt med grammatiska konstruktioner, vilket kan appliceras på andra språk. I vissa fall får man mer draghjälp av grammatiken än i andra, t ex då man lär sig ett språk inom samma språkfamilj (som latinska språk). Jämfört med nativt spansk- eller engelsktalande folkgrupper, har vi svenskar fördelen att lära oss ett språk som talas av relativt få människor, vilket ger incitament att lära sig andra språk. Man ska inte heller underskatta betydelsen av filmer och program på originalspråket med svensk undertext, då detta ger en indirekt inlärning av uttal och känsla för hur olika språk låter.

Detta blir eventuellt roligare om kan spanska

Nedan går jag igenom de några olika tänkbara alternativ för att lära sig spanska (eller något annat språk för del delen).

Ordinarie skolgång

Detta kanske är det vanligaste sättet att lära sig ett nytt språk i Sverige. Vid sidan av den obligatoriska engelskundervisningen kan man lära sig ett tredje språk, och spanska har blivit det vanligaste (när jag pluggade för lääänge sedan var tyskan vanligast, följt av franskan, sedan kom ingenting och sedan kom spanskan).
Fördelen är att man är ung och lättlärd och undervisningen sker på ett organiserat sätt. Nackdelen är att man är ung och omotiverad, och ett tredje språk faller lätt i glömska med tiden om det inte underhålls (som med min tyska).

Lokal språkkurs i Sverige/Spanien

För egen del lärde jag mig spanska genom intensiv lokal språkkurs på plats här i Spanien direkt från en spansk lärare utan andra svenska elever, och det är något jag verkligen kan rekommendera men som förmodligen inte passar de flesta, Priserna varierar beroende på om man vill ha individuella eller gemensamma lektioner och lämpliga språkskolor hittar man på nätet eller genom att fråga bekanta.

"Long haired dictionary"

Det vill säga att skaffa en lång-/hårig flick-/pojkvän beroende på ens preferenser. Det underförstås att denne bör ha spanska som modersmål samt vara intresserad av att konversera. Alternativet utgår om man redan har en livspartner då detta kan vålla oönskade bieffekter. Fördelen med att lära sig språket på det här sättet är att inlärningen blir behovsstyrd och ofta intensiv. En nackdel är att man inte lär sig den grammatiska bakgrunden.

Google translate

Jag tar upp detta alternativ, kanske inte som ett sätt att lära sig ett språk, men det funkar som hjälpmedel att kommunicera utomlands. Har man appen installerad så görs översättningarna snabbt och är ofta ganska bra. Ibland blir resultatet dock ganska förvirrande, och är du utan mobiltäckning så är du körd.

Språkappar

Detta inlärningssätt är något relativt nytt (i alla fall om man tittar på hur man historiskt sett lärt sig språk), och precis som de övriga alternativen finns det både för- och nackdelar, jämfört med de övriga alternativen.

Fördelar:	Nackdelar
+ Lektionerna anpassas efter ingångsnivå + Man kan ta lektionerna när det passar (t ex på tåget) och lyssna om flera gånger + Inlärningstakten är snabb och passar bra om man snabbt vill lära sig ett språk, till exempel inför en resa + Apparna är billiga eller gratis att använd	- Den här typen av inlärning riktar in sig på igenkänning och användning av ord och fraser, och lär inte ut de grundläggande begreppen, till exempel grammatiska konstruktioner som böjningsformer av verb. Resultatet är därför snabbt, men mer ytligt än mer grundläggande utlärningsformer.

Som ni ser finns flera fördelar, så om man vill lära sig ett språk snabbt, kan det vara lämpligt att titta på apparna Babbel och Duolingo (detta inlägg är inte sponsrat på något sätt och jag vet att det finns fler alternativ som ni gärna får föreslå i kommentarsfältet, men dessa verkar vara bland de populäraste prenumerationsbaserade respektive gratisapparna).

Babbel har flera miljoner användare och bortsett från spanska kan man lära sig 13 andra språk och Babbel menar att deras inlärningsmetod är det snabbaste sättet att kunna genomföra riktiga konversationer på det nya språket. Deras system baseras på kognitiva och didaktiska tekniker som underlättar inlärningen (t ex att använda exempel baserade på elevens intressen) och är konstruerade för att det som man lärt sig ska lagras in långtidsminnet. För själva uttalet använder Babbel texter upplästa av mänskliga röster som har det valda språket som modersmål, samt röstigenkänning.
Babbel finns tillgängligt på från Google Play, App Store och kan erbjuder gratis provlektioner varefter man kan prenumerera på appen - kostnaden för en månad är 99 kr, tre månader kostar 65 kr/månad och sex månader kostar 59 kr/månad.

Dualingo är helt gratis att använda. Efter att ha valt vilket språk man vill lära sig kan man genomgå ett snabbt test för att bedöma ingångsnivå alternativt börja från grunden. Appen är utformad med olika nivåer med olika ämnen och man måste bli godkänd för att komma vidare till högre nivåer. Appen är utformad så att det ska vara roligt att använda den, men kanske gör det att man tar själva inlärningen för sett och ser det mer som ett spel. I vilket fall har appen fått bra omdömen från sina användare.
Duolingo är som sagt gratis och kan laddas ner från Google Play och App Store.

Slutsats

Är det överhuvudtaget möjligt att lära sig ett nytt språk på två veckor? Naturligtvis inte. Beroende på vad du ämnar använda språket till bör du välja lämpligt inlärningssätt. Har du någorlunda gott om tid skulle jag rekommendera ett organiserat inlärningssätt, helst i en omgivning där man pratar språket. Och har du väldigt dåligt om tid skulle jag nog välja det enklaste och snabbaste sättet att kommunicera med minst ansträngning, som Google translate. Och vill du bara fördriva lite tid samtidigt som du lär dig något kan nog språkapparna vara ett trevligt alternativ.

Pengar upp i rök

Varje år går miljontals euro upp i rök utmed Apelsinblomskusten. Bokstavligt talat. Och nu pratar jag inte om något av de många budgetöverskridande prestigeprojekt, som exempelvis Castellons flygplats som jag skrev om här, utan om den årliga fiestan fallas med dess castillos (nattliga fyrverkerier) och mascletaes (ett högljutt och rytmiskt fyrverkeri på upp mot 120 decibel som normalt avlossas under dagtid).

Under en mascletà försöker man spränga ljudvallen

Fallas firas normalt sett i mars och är känt för sina enorma statyer i trä, kartong och papier mache, som planeras och byggs upp under ett helt år (med budgetar på upp mot 180000€) och för att sedan byggas upp för allmän beskådan under ungefär en veckas tid. Och slutligen för att, som fiestans höjdpunkt, brännas i nit de la cremà på natten den 19 mars.

I fjol tvingades man dock ställa in festligheterna på grund av coronaviruset. Och i år tvingades man skjuta fram Fallas i september, vilket innebär att årets atypiska firande pågår som bäst i skrivande stund och nit de la cremà är idag, söndag den 5:e september.

Falla Convento Jerusalén, som bränns upp i direktsändning klockan 23:00 ikväll

Om man nu råkar diskutera begreppet Fallas med lokalinvånarna och skulle våga påstå att pengarna borde kunna användas på ett mer konstruktivt och samhällsnyttigt sätt, är sannolikheten stor att man blir avfärdad som idiot, bakåtsträvare och festförstörare. Allt på en gång. Samt att man inte förstår Fallas positiva och viktiga inverkan på den lokala ekonomi. Nja, jag vet (numera) bättre än att ge mig in i sådana diskussioner, men kan väl konstatera att det bör finnas en alternativkostnad för denna typ av aktivitet. För övrigt tycker jag att det är ganska trevligt med de lokala festligheterna. Så länge de inte inbegriper tjurar som släpps lösa på gatan och som hotar att köra upp hornen där det gör som ondast.

Nit de foc i Valencia

Och jag måste erkänna att jag gillar de spektakulära nattliga fyrverkerierna (Apelsinblomshund, vår golden retrivertik, håller dock inte med). Jag vet inte om spanjorerna vet så mycket om ekonomi. Men att arrangera fiestas gör de bättre än de flesta. Så, pengar i stora mängder kommer att fortsätta att gå upp i rök även fortsättningsvis. Fast på ett ganska trevligt sätt.

 

Polisväsendet och andra ljudkällor

En sak som jag snart lade märke till efter att ha bosatt mig i Spanien, var att närvaron av poliser upplevdes som väsentligt högre än i Sverige. Nu ska det sägas att jag inte har bott i någon av Sveriges större städer (där polisdensiten troligen är högre), men å andra sidan så är de spanska orter jag bott på (tre stycken i området kring Valencia) inte heller särskilt stora.

I Spanien finns det flera olika poliskårer, och det finns dessutom flera autonoma regioner med egen poliskår. När flera poliskårer anländer till brottsplatsen, vem bestämmer då över vem?

Cuerpo Nacional de Policía

Cuerpo Nacional de Policía (nationella poliskåren) är underställd inrikesministeriet och svarar för medborgarnas säkerhet, handlägger identitetskortsärenden, bekämpar organiserad brottslighet, samarbete med polisen i andra länder etc. Inom den nationella poliskåren finns det flera inriktningar, Grupo Especial de Operaciones (insatsstyrka), Unidad de Caballería (polisrytteriet),
olika specialenheter för it-brott, bara för att nämna några.

Guardia Civil

Guardia Civil (Civilgardet) lyder också under centralregeringen och är operativa i hela landet. Civilgardet är en kår med militär organisation och sköter bland annat gräns- och kustbevakningen. Civilgardet är kända för att vara hårdföra, och även om representanterna samtliga poliskårer bär pickadoller, kan det vara särskilt lämpligt att följa mitt råd att inte mucka gräl med en Guardia Civil.

Guardia Civil i aktion

Policía Local

Los Cuerpos de Policía Local (lokala poliskårerna) agerar på lokal nivå och lyder under sin Ayuntamiento (d v s kommunfullmäktige). Generellt sköter denna kår trafikkontroller, och hjälper medborgarna samt utreder brottslighet inom sitt geografiska område.

Cuerpos de policía autonómica

Los Cuerpos de policía autonómica (poliskåren i de autonoma regionerna) arbetar på autonom nivå (d v s ungefär på länsnivå) och finns i Katalonien (Mossos d’Esquadra), Baskien (Ertzaintza), Navarra (Foruzaingoa) och Kanarieöarna (Policía Canaria). De är oberoende men deras ansvarsområde överlappar de övrigt poliskårernas.

En liten jämförelse med andra länder...

Jaha, det var ju en massa olika poliskårer... Men var mitt intryck korrekt att det finns många poliser i Spanien korrekt då? Tja, enligt statistik från 2020 (som jag hittade här) så finns det 360 poliser per 100000 invånare i Spanien). Motsvarande antal i Sverige är 196 per 100000 invånare, så skillnaden är påtaglig. Spanien ligger dock i lä jämfört med exempelvis Grekland med 497 poliser per 100000 invånare. I EU ligger Finland i botten med 136 poliser per 100000 invånare.

Mannen på bilden har lite att göra med artikeln

Är det då bra att ha få eller många poliser? Det beror väl på hederligheten hos medborgarna. Har du aspirin i medicinskåpet så är det väl troligtvis av en anledning... Så tyvärr är det kanske så att antalet poliser är större än Medelhavsländerna av den trista anledningen att laglydigheten är lägre än exempelvis i de nordiska länderna.

Och vem bestämmer över vem då? Tja, varje poliskår har sin jurisdiktion, så mellan Policía Nacional och Guardia Civil finns det på papperet ingen rivalitet. De lokala poliskårerna är helt klart underställda de två föregående, men med de autonoma poliskårerna kan det nog uppstå konflikter. Jag dock bestämt mig för att inte skaffa mig personlig erfarenhet av hur polisväsendet fungerar i praktiken...

Spansk trafikskola del 6: Spansk vänstersväng

Dussintals läsare har bara under det senaste året skrivit och tackat för lektionerna i min spanska trafikskola och jag har under samma tidsperiod mottagit tusentals epostmeddelanden som påpekar det stora antal uppenbara faktafel som karaktäriserar inläggen. Hur som helst, nu är det dags igen för ett nytt försök att analysera och bidra till en bättre förståelse av den till synes kaotiska och laglösa spanska trafiken. Idag kommer turen till vänstersvängen, som har blivit så känd att den utanför landets gränser helt enkelt kallas för spansk vänstersväng.

Den spanska vänstersvängen har alltså exporterats till andra länder, däribland Sverige, och syftet är att minska riskerna vid vänstersväng genom att använda en avfart åt höger, för att därefter korsa vägen efter att lämpligtvis först ha kontrollerat trafiksituationen.

När man frågar spanska bilister om den spanska vänstersvängen vet dock få eller inga vad det hela handlar om. Hur kan detta komma sig?

Jaha, hur var det nu igen? Påbjuden eller förbjuden vänstersväng?

På spanska brukar man kalla den här typen av sväng för giro indirecto, det vill säga indirekt sväng. Och ofta refererar man till dessa manövrar i de för landet typiska delade rondellerna (glorietas partidas eller raquetas).

I en racket vet man hur man kommer in men inte alltid hur man kommer ut.

Och när jag nu talar om delade rondeller eller racketar blir det naturligt att hänvisa till lektionen om cirkulationsplatser. I den lektionen kommer jag möjligtvis att infoga en hänvisning tillbaka till den här texten, för att skapa en cirkulär korsreferens. Och på detta visa sätta in läsaren i den spanska bilförarens tankesätt.

Ibland vet man ej om man ska svänga åt höger eller vänster

Om ni känner er förvirrade efter att ha läst denna lektion, så är det ändå inget emot hur ni kommer att känna er när ni ger er ut i den spanska trafiken. Så på så sätt är ni nu mer förberedda än tidigare.

Nedan hittar du länkar till föregående avsnitt i min spanska trafikskola.

• Spansk trafikskola del 5: Användning av körriktningsvisare (2020-03-02) 
• Spansk trafikskola del 4: Användning av signalhornet (2018-01-28)
• Spansk trafikskola del 3: Stopp- och väjningsplikt (2017-08-28)
• Spansk trafikskola del 2: Cirkulationsplats (2017-08-19)
• Spansk trafikskola del 1: Trafikljus (2017-08-13)

 

 

 

 

 

 

Portföljfördelning 2021

Jag har länge sett mig som investerare med ett långt tidsperspektiv. När jag tittar tillbaka på historiken sedan jag gjorde mina första aktieinköp 1995 kan jag dock konstatera att ordet långsiktighet knappast kan förknippas med min handel under åren fram till 2018, vilka präglades av stor omsättning av olika bolag i portföljen. Totalt sett har jag gjort transaktioner i 177 olika aktieslag under åren.

Under 2019 och 2020 gjorde jag ett flertal försäljningar för att finansiera renoveringen av vårt nya hus, vilken gjorde djupa avtryck i balansräkningen. Under andra halvan av 2020 återgick vi efter detta ekonomiska blodbad så till att på nytt ha positivt kassaflöde och kunde sålunda börja köpa aktier på nytt. Den enskilt viktigaste händelsen vad gäller vår ekonomi under de senaste åren inträffade dock i slutet av maj i år då vi sålde vårt radhus, vilket i balansräkningen innebar att stora belopp kunde överföras från anläggningstillgångar till kontanta medel, vilka sedermera till stor del har placerats i olika värdepapper. Det ska säga att vi gjorde en realisationsförlust vid försäljningen av radhuset - den spanska fastighetsmarknaden ser helt annorlunda ut nu är då vi köpte - men vi är trots det mycket nöjda med utfallet.

Jämfört med mitt senaste inlägg om portföljfördelningen i februari 2019 har det hänt en hel del. Antalet värdepapper har gått från 13 till 37 - under tiden har några försvunnit, flera är kvar samt ett stort antal har tillkommit. Ja, jag vet att texten i grafen är väldigt liten. Det går dock att klicka på bilden för att se originalstorleken. Eller skaffa glasögon :-)

Som framgår så ligger jag väldigt tung i nordiska storbanker och därefter är jag politiskt inkorrekt med några högutdelande tobaksaktier. Några andra tunga sektor är energi, försäkring, livsmedel, telekommunikation och läkemedel. Senaste inköpet är en slatt Xpeng för att hoppa på elbilsrallyt (har man inte råd med en elbil kan man ju åtminstone äga några aktier i sektorn). Sedan känns det ju alltid bra att kunna säga att jag äger McDonald's. Och CocaCola.

För övrigt kan jag konstatera att Prospect Capital, som någon läsare påpekade var i skämmigaste laget att äga, har gått från att vara ett av mina sämre värdeslag till att nummer ligga i toppen med en totalavkastning på närmare 50%. Det lönar sig med tålamod, hoppas att några av mina andra aktier kan göra en liknande resa.

Vad gäller direktavkastningen på portföljen ligger den för 2021 på 6,4% brutto (5,0% netto). Det ska nämnas att jag inte räknar med återbäring av finsk källskatt i mina kalkyler (främst från Nordea, men även Sampo och Fortum), det får bli en positiv överraskning den dagen den kommer. Jag jagade länge högutdelare, men på senare tid har jag köpt in mig i olika utdelningshöjare med låg utdelning, vilket har snittat ned avkastningen men samtidigt har minskat risken. Framöver räknar jag med att totaldirektavkastningen kommer att fortsätta sjunka så sakteliga i takt med att jag ökar andelen i bolag med lägre direktavkastning.

För närvarande är 33,5% av portföljvärdet  allokerade till värdepapper i amerikanska dollar (USD), medan motsvarande andel i euro (EUR) är 30,2% och slutligen svenska kronor (SEK) 28,7% - övriga valutor är några småslattar med danska kronor (DKK) 3,9% och brittiska pund (3,6%).  Då våra utgifter nästan uteslutande är i Euro hoppas jag egoistiskt på en förstärkning av dollarn och det brittiska pundet samt en försvagning av Euron.

Vad tror ni om min portfölj och hur ser ni på det kommande börsåret?