Nu gäller det!

Så känns det i alla fall för mig när det gäller vår planering för ekonomisk frihet. Jag reviderade nyligen mitt mål vad gäller att täckningsgrad för inkomster/utgifter så att den nya formulering lyder:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2022.

När vi sålde vårt radhus tidigare i år fick det en stor inverkan på vår balansräkning. Diagrammen nedan visar fördelningen i vår balansräkning för olika tillgångsslag och skulder för tre år sedan (augusti 2018). Då hade vid köpt vårt nuvarande hus och balansräkningen hade svällt upp, både på tillgångs- och skuldsidan.

Balansräkning augusti 2018

Som framgår stod våra dåvarande två fastigheter för närmare 60% av anläggningstillgångarna och andelen eget kapital var närmare 80%. Jag skrev redan då om våra planer att sälja  radhuset och hur jag tänkte mig att det skulle påverka balansräkningen. Så nu när vi sålt radhuset, hur gick det egentligen?

Balansräkning september 2021

 

Som ni kan se har andelen anläggningstillgångar (fastigheter) sjunkit till 27%. Återstående del av tillgångssidan fördelas mellan likvida medel (10%) och korta placeringar (63%). Jag har helt enkelt kunnat frigöra kapital uppbundet i vårt radhus för att kunna placera detta framför allt i utdelande aktier samt öka andelen likvida medel. På kassaflödessidan har försäljningen också fått stor effekt, då kommande intäkter från aktieutdelningar väntas mer än fördubblas samtidigt som samtliga utgifter härrörande till radhuset försvinner.

På skuldsidan ser det ungefär likadant ut som för tre år sedan, med en  andel eget kapital på 81%. Andelen långfristiga lån har minskat en hel del - detta beror på att balansräkningen helt enkelt är större nu än för tre år sedan. Jag känner mig för övrigt ganska bekväm med de lån vi har - de kortfristiga har en räntesats på 1,25% och de långfristiga på strax under 1%.

Så, det är precis nu som min plan testas. Precis på samma sätt som när en maskin jag konstruerat i mitt arbete som ingenjör tillverkas och jag får facit på om jag tänkt rätt, om mina antaganden och lösningar var korrekta, kommer jag få svart på vitt om 2022 blir året då familjen Apelsinblomskusten per (min egen) definition uppnår ekonomisk frihet.

Jag gillar att planera, men jag tycker det är ändå roligare att jobba för att uppnå målet. Men allra bäst är känslan när målet har uppfyllts, helst i förtid. Och det är nu det gäller! Jag har gjort mina drag och nu bidar jag min tid.

Under de kommande 15 månaderna kommer svaret på hur det gick.

Självmål samt andra mål

En bra sak med att formulera mål och sätta dem på pränt är ju att man i efterhand kan gå tillbaka och kolla om man till vilket grad dessa har uppfyllts.

Målfoto är ej detsamma som foto på mål.

Jag skrev i den här bloggens begynnelse så här om min målsättning avseende ekonomisk frihet

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.

Tiden flyger, som bekant, och då vi befinner oss i augusti 2021 kan jag konstatera att målet inte är uppfyllt. Med nuvarande passiva intäkter och rullande årsutgifter ligger täckningsgraden på ungefär 85%.

Har jag misslyckats? Var det målsättningen som var för ambitiöst formulerat eller var det i själva genomförandet som det brast?

Svaret är liksom livet inte trivialt, men följande händelser har definitivt påverkat:

• Mina antaganden om uthållig utgiftsnivå var något optimistisk. Baserat på fler års uppföljning och mer konservativa antaganden har jag sedermera reviderat upp den cirka 25%.
• Jag fick i mars 2018 en djup ventrombos (dvp), på ren svenska en blodpropp, i mitt vänstra ben. Detta ledde till att yttre menisken i samma ben opererades bort två år senarer vilket i sin tur fick till följd att jag fick avsluta min hobbylöparkarriär. På ett djupare plan satte det också sina spår och sådde visa tvivel om min egen odödlighet. Jag begärde tjänstledighet under två år, men redan efter tre månader jag jag tillbaka på deltid för att senare återgå i full tjänst.
  
• Som en positiv följdeffekt köpte vi i slutet av maj 2019 den villa som vi numera bor i. Renoveringsarbetet som följde kan ni läsa mer om här och i följande inlägg. Både husköpet och framför allt renoveringen satte djupa spår i balansräkningen.
  
• 2020 gick, som väl knappast ingen kan ha undgått att påverkas av, i coronavirusets tecken. Värdet på vår portfölj sjönk uppemot 40% men slutade året på minus 20%.
• Däremot har 2021 hittills varit ett mycket bra år. I mars tecknade vi dessutom avsiktsavtal om försäljning av vårt radhus och försäljningen slutfördes i maj. Jag har investerat en stor del av försäljningsbeloppet, men vi har fortfarande cirka 11% i kontanta medel i balansräkningen ifall skiten träffar fläkten på nytt.
• Framtidsutsikterna är mer oberäkneliga är vanligt. Vår portfölj innehåller till exempel ganska stora andelar svenska bankaktier, och det är för närvarande oklart hur mycket kapital som ska skiftas ut till aktieägarna samt tidpunkt för detta.

Så... Sammanfattningsvis är det nog rättvist att säga att jag brustit i både målformuleringen (som inte tagit höjd för oväntade händelser) och genomförandet (som har tagit sig andra vägar än i det ursprungliga antagandet).

Ett vanligt sätt att hantera sådana här avvikelser är att revidera målsättningen, och eftersom jag redan allokerat en felmarginal på fem procent på innehållet på bloggen tycker jag därför att det är helt rimligt att skjuta fram tidpunkten till 2022 utan att för den skull behöva förlora i trovärdighet :-). Den nya målformuleringen lyder sålunda:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2022.

Det handlar alltså om två års försening. Jämför man man med tunnelbygget genom Hallandsåsen, vilket jag gärna gör i detta fall, är förseningen i det närmaste försumbar. Sannolikheten för att målet ska uppfyllas är dock mycket större nu är tidigare - en annan fråga är nu om vi ämnar utnyttja möjligheten till frihet när den bjuds eller om vi ska fortsätta hamstra pengar. Mer om detta senare.

Uppföljning av mål

I det andra inlägget om mina tankar om ekonomisk frihet, skrivet i juni 2017, formulerade jag familjen Apelsinblomskustens målsättning så här:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.

Nu befinner vi oss alltså redan i kalenderåret 2020, och som vän av ordning ställer jag mig frågan om hur det går med den där målsättningen.
Jag kan direkt konstatera att livet ju spelar sina spratt, och att allt inte alltid går som man planerat. När målet formulerades visste jag exempelvis inte att jag skulle få en blodpropp i benet i februari 2018, något som jag nu inser har påverkat mig mycket djupare och vidare än vad jag då anade. Bortsett från det rent fysiska, fick jag en annan syn på livet, med nya skrämmande insikter om hur snabbt en situation kan förändras utan att man kan gör något åt det.
Medan jag fortfarande var sjukskriven tog vi beslutet att förverkliga våra mångåriga drömmar om att bo i en villa med egen tomt, och i maj 2018 gjorde vi slag i saken efter en periods intensivt letande (läs mer här och här).   
På jobbet var jag inte utbränd, men kände mig utnyttjad och den största motivation att jobba kvar var att säkra inkomster för att nå ekonomisk frihet så snart som möjligt. Jag blev lättirriterad och cynisk. Efter att jag fått blodproppen bestämde jag mig för att ta en time-out och begärde två år tjänstledighet (efter sju månader var jag dock tillbaka i tjänst på heltid). Tjänstledigheten innebar dock ett inkomsttapp på en halv årslön.

Var kan man köpa en sådan t-shirt?

Under större delen av 2019 ägnade familjen Apelsinblomskusten större delen av vår lediga tid åt vårt husrenoveringsprojekt. Detta gjorde gott både för min fysiska och psykiska hälsa, resulterade i mycket få inlägg här på bloggen samt grävde djupa hål i vår kassa. Det senaste kompenserades dock till stor del av att 2019 blev ett av de allra bästa åren vad gäller totalavkastning med en CAGR på 45%. Grafen nedan visar våra totala utgifter (släpande 12-månaders genomsnitt, där den gula ytgrafen visar renoveringskostnaderna).

Peak-renoveringskostnader har passerats som tur är

Men för helvete människa, skippa rundsnacket, tala ur skägget och ut med språket, hur har det gått med målsättningen?
När året är slut har vi förhoppningsvis sålt radhuset och investerat köpeskillingen i aktier (vilket gör balansräkningen roligare att läsa). En hel del fasta och rörliga utgifter försvinner när huset säljs vilket gör att våra totala utgifter totalt sett kommer att vara något lägre än innan husköpet. Sammantaget räknar jag med att vi i slutet på året kommer att kunna ligga på 85-90% täckningsgrad för de totala årsutgifterna, så målet kommer nog inte att uppfyllas.
Tänker jag omformulera målet? Nej, inte än i alla fall, 2020 är ju inte slut och skulle jag mot förmodan upprepa jag en CAGR på 45% i år är allt möjligt...

Med Jesús som chef

Ni läser alldeles rätt. Sedan en tid tillbaka leds jag av Jesús under en väsentlig del av mitt vakna liv. Jesús är expert på lean manufacturing och kommer för övrigt inte från Nasaret utan är en lokal förmåga från valenciaregionen.
Jag har alltså inte gått och blivit frälst på äldre dar (jag var det inte tidigare heller för den delen, vill jag påpeka) utan det handlar om en av de numerösa förändringar som pågår på min arbetsplats. Min arbetsgivare sedan ungefär 14 år bytte ägare strax före semestern, och de nya ägarna vill, som sig bör, sätta sin prägel på företaget. Det ska omstruktureras, rationaliseras, usla ekonomisystem ska ut, usla ekonomisystem ska implementeras, gamla trotjänare ska ut, de nya ägarnas högra händer ska börja peka hit och dit. Kort sagt, saker och ting ska ändras och det ska fattas beslut.

Men det ska det bli ändring på! Ja, inte de nya ägarnas förändringsarbete, det kan jag knappast råda över eller förändra ens om jag ville. Men från och med februari nästa år kommer jag inte att vara en del av denna jäsande, oformliga deg som så länge varit min arbetsplats. Jag tog steget och lämnade in min ansökan om tjänstledighet under två år från nämnda månad.
Mitt beslut är dock inte direkt beroende på de nya förhållandena på min arbetsplats. De nya ägarna är mycket seriösa och professionella i sitt arbete. Det är främst en långvarig, konstant ökande önskan att vilja göra något annat som tillsammans med andra händelser, som den blodpropp jag drabbades av samt den ökade stress på jobbet jag upplevt under det senaste halvåret, som blivit utlösande faktorer. Eller möjligtvis genomgår jag helt enkelt en 40-årskris (jag är 70-talist, så rent matematiskt är ju detta ett tänkbart scenario).
Oberoende av bakomliggande orsaker, skjuter jag nu alltså ut mig och kommer att landa i en ny, okänd situation. Jag hoppas att jag kommer att gilla den, och ta tillfället i akt att ladda upp batterierna samt fundera över vad jag ämnar göra när tjänstledigheten tar slut. Kanske kommer inläggsfrekvensen här på bloggen öka något - jag kommer i vilket fall som helst ge åtminstone sporadiska statusuppdateringar. I övrigt ändras mina planer inte alls.

Målstyrning

Även om min resa mot ekonomisk frihet inleddes tidigare, började jag blogga först i juni ifjol, och i ett inlägg i min miniserie om ekonomisk frihet formulerade jag följande mål:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.

Vi befinner oss nu i mars 2018, och med drygt två och ett halvt år kvar tänkte jag kika på om det är realisiskt att uppnå målet. Uppfyllelsen av målet bryts ned i tre huvudkomponenter: passiva inkomster, totala årsutgifter samt tidsfaktorn.
Jag brukar visualisera uppföljningen i olika diagram, som sammanställer större mängder data på ett överskådligt sätt. Nedan visas utvecklingen av mina utgifter samt förväntade utdelningar på månadsbasis.

Uppföljning av utgifter och passiva inkomster.

Utgifter

Vad man direkt ser är en mycket kraftig ökning på utgiftssidan, efter att ha nått en låg nivå i mitten av 2017. Sedan dess har följande hänt:

• Jag har bytt bil. Jag valde att finansiera hela köpesumman eftersom avkastningsnivån på mina investerade pengar är högre än skuldräntan. Dessa lån kommer att belasta utgiftssidan under cirka 3 år. För övrigt räknar jag att bilbytet blir neutralt för ekonomi (lägre underhållskostnader uppväger högre försäkring och högre bränslekostnad (bensin istället för diesel).
• Diverse ej återkommande inköp för hemelektronik och hushållsapparater. Dessa påverkar uppföljningen under 12 månader.

Vad gäller bilen skulle jag kunna valt att betala den kontant, vilket varit positivt för utgifterna, men som hade grävt ett hål i balansräkningen. Ändå bättre skulle förstås varit att inte bytt bil överhuvudtaget, men jag är fortfarande beroende av bilen för att ta mig till arbetet, och underhållskostnaderna började skena under det sista året. Om/när familjen Apelsinblomskusten slutar förvärvsarbeta är vår avsikt att ha en bil (vi har för närvarande två), vilket reducerar den fula bruna ytan I grafen ovan.
Under de kommande året är målsättningen att nå 2017 års utgiftsnivå igen, exkluderat utgifterna relaterat för bilköpet. Sparkvoten kommer då fortlöpande att förbättras, då den under det senaste året minskat från närmare 70% till nuvarande 50%.

Passiva inkomster

De passiva inkomsterna har ökat kraftigt under de senaste året - jag har dels haft ett stort nettosparande och jag har dessutom medvetet sökt högavkastande aktier. Dippen för den senaste månaden är relaterad till en omstrukturering av min portfölj, där jag minskat i några av de mer högavkastande aktierna till förmån för säkrare tillväxtaktier. För närvarande täcker de förväntade passiva inkomster cirka 55% av de antagna långsiktiga utgifterna.

Tidsfaktorn

Tid är pengar och pengar är tid. Enligt mina antaganden ser det ut som min målsättning fortfarande är realistiskt uppnåelig, men samtidigt identifierar jag följande potentiella risker:

• Den antagna utgiftsnivån är för låg. Det är mycket möjligt att det är så, men den är byggd på antagande och en längre uppföljning baserad på vår livsstil. Samtidigt tror jag att inkomstsidan kommer att vara högre än i antagandet - jag tror att vi kommer fortsätta att ha vissa inkomster från arbete under flera år.
• Oförutsedda händelser. Jag är för närvarande sjukskriven på grund av en blodpropp i benet, och vet ännu inte vilka konsekvenser detta kommer att få på kortare eller längre sikt.

Slutsatser

Skulle jag själv dra några slutsatser av vad jag skrivit ovan, skulle de vara:

• Ha tålamod och ha ett långsiktigt tänkande.
• Undvik att äga bil om du kan, de kostar mycket mer än man tror. 
• Sköt om din hälsa, för psykisk och fysisk hälsa är viktigare än pengar.

Ekonomisk frihet del 4: livet som fri

Det här är sista delen av fyra om Apelsinblomskustens syn på, mål med och resa mot ekonomisk frihet, samt hur jag ser på livet efteråt.

Det har gått några veckor sedan jag publicerade de tre första delarna i miniserien om ekonomisk frihet. De som önskar läsa de första delarna, hittar länkarna nedan:

• Ekonomisk frihet del 1: Förberedelsen
• Ekonomisk frihet del 2: Målet
• Ekonomisk frihet del 3: Resan

Jag är inne i en ganska tung period i jobbet. Företaget där jag jobbar har ökat omsättningen kraftigt under de senaste åren, och både arbetsbördan och förväntningarna att höja effektiviteten har följdaktligen också ökat. Jag visualiserar för mig själv i stort sett dagligen hur den ekonomiska frihet jag eftersträvar kan ge mig möjlighet att sätta punkt för min nuvarande etapp i arbetslivet.
Samtidigt inser jag att det förmodligen är en ganska dålig idé att sluta jobba helt tvärt, eftersom jobbat trots allt erbjuder stora fördelar; socialt umgänge med arbetskamrater, en nödvändig disciplin och dagliga rutiner och möjlighet att realisera sig professionellt.
Min plan är därför att genomföra en mjuk omställning, genom att fortsätta förvärvsarbeta, möjligen visstid istället för heltid, under en övergångsperiod (som inte kommer att tidsbestämd). Den ekonomiska frihet jag eftersträvar är absolut inte synonym med att leva ett lättjefullt liv utan mening eller innehåll, utan den kommer att ger mig möjlighet att fylla dagarna med de aktiviteter jag själv vill.
De aktiviteter jag önskar få utökat utrymme i mitt liv är:

• Idrott. Jag är amatörlöpare och drömmer om att någon gång i framtiden göra om en svensk klassiker (jag gjorde den senaste innan min spanienflytt).
• Läsning. För närvarande läser jag omkring 400-600 sidor i månaden, men skulle vilja kunna öka mängden, och dessutom läsa mer fackböcker.
• Hundliv. Vår hund har en given plats i familjen och vi önskar kunna göra fler utflykter (korta resor) för att lära känna vår region bättre tillsammans med henne.
• Odling. Den här punkten är delvis kopplad till ett annat långsiktigt mål, nämligen att bo i ett hus med tomt, för att kunna odla direkt i marken istället för krukor. Tills vidare är jag dock inställd på att fortsätta med nuvarande upplägg och förbereda mig för ett kommande steg.
• Skrivande. Bloggen Apelsinblomskusten har givit mig möjlighet att ta upp mitt skrivande, och det verkar som det finns ett allmänt intresse för ämnena jag skriver om. Jag kommer att fortsätta skriva så länge jag tycker det är roligt och så länge det finns något att skriva om.

Är DU förberedd för att bli ekonomisk fri?

Det här är sista inlägget i serien om ekonomisk frihet, men det kommer inte bli det sista inlägget i ämnet. I fristående inlägga kommer jag att återkomma och återkoppla till vad jag skrivit. Blev det som jag tänkt? Vad blev annorlunda? Skulle jag gjort något annorlunda?

Ekonomisk frihet del 3: Resan

Det här är tredje delen av fyra om Apelsinblomskustens syn på, mål med och resa mot ekonomisk frihet, samt hur jag ser på livet efteråt.
 
Vid det här laget hade jag alltså förberett mig kunskapsmässigt för att kunna definiera min målsättning i min resa mot ekonomiskt frihet.
Resan började egentligen för många år sedan, men på den tiden handlade det mer om en ganska ofullständigt definierad och relativt verklighetsfrämmande dröm om att komma ur ekorrhjulet.

De tidiga åren

Mina år efter studierna fram tills det att jag flyttade ned till Spanien 2000 kan, ur ekonomisk synpunkt, sammanfattas så här.
Mina första aktieaffärer gjorde jag i slutskedet av mina studier (det var Ericsson och Volvo någon gång under 1995).
Jag började arbeta 1996. Från att ha snålat som student, var det en stor skillnad att kunna disponera sin egen inkomst (detta är ju en ökad grad av ekonomiskt handlingsutrymme, men långt från att vara fri). Mitt intresse för olika typer av aktierelaterade investeringar ökade, liksom mitt kapital.
Under några år med konstant stigande börs, trodde jag att det skulle bli mycket enkelt att dra in tillräckligt mycket pengar för att inte behöva jobba. Efter att ha gjort några riktigt stora enskilda förluster (främst i olika sorts warranter), lärde jag mig den hårda vägen sambandet mellan potentiell avkastning och risk samt nödvändigheten att begränsa nedsidan.

Spanien 2000-2012

Jag flyttade till Spanien i tjänstens vägnar, som det heter. Efter fyra år lades min arbetsgivares verksamhet i Spanien ned och jag blev erbjuden en tjänst i Sverige. Jag tackade dock nej, och snart fick jag anställning på det lokala företag där jag fortfarande arbetar.
2006 köpte vi radhuset vi bor i för närvarande. Året efter briserade den spanska bostadsbubblan, och detta blev inledningen till en långvarig strukturell kris, som landet i helhet ännu inte har kommit ur.
För egen del blev krisen startskottet även till vår egentliga resa mot ekonomisk frihet. Räntorna sjönk otroligt fort, jag gjorde några lyckade aktieaffärer och jag satte upp målet att bli skuldfri. Detta uppnåddes under 2012, och under efterföljande år formulerade jag målet om att bli ekonomiskt fri.

Spanien 2013-

Några av de viktigaste lärdomarna från mina studier av andra ekonomibloggar och böcker var dels betydelsen av långsiktighet, men kanske framför allt att förstå förhållandet mellan utgifter och behovet av kapital. För att bli ekonomiskt fri har det mycket störrre effekt att minimera levnadskostnaderna än att försöka maximera inkomsterna. Om man exempelvis kan leva på 0 euro i månaden är man ju redan fri, men om månadsutgifterna ligger på 3000 euro, kommer det ju förenklat att krävas 900.000 euro i arbetande kapital (enligt tumregeln om 4% säker uttagsnivå).
Sagt och gjort, jag inledde en optimering av utgifterna, dels för att öka sparandet (i utdelande aktier) men kanske framför allt för att vänja mig vid en långsiktig hållbar utgiftsnivå. Runt 2013 var sparkvoten runt 40% för att ha stigit till nuvarande cirka 70%.
För att skapa ytterliggare en säkerhetsbuffert och för att kunna hantera de stora månadsvisa skillnaderna på aktieutdelningarna, bestämde jag mig för att bygga upp ett så kallat wibblekonto, med ett belopp motsvarande utgifterna under ett år (tanken är att kontot ska vara fyllt då målet nås).
I samband med denna väsentliga omställning i våra liv, blev vi i takt med att vi minskade vår konsumtion samtidigt mer och mer medvetna om andra värden, som inte är montärt kvantifierbara. Man kan dock samla på dessa värden, och jag kommer att kalla detta kapital för humankapital.

Humankapital

Under resan mot ekonomiskt frihet, kommer jag att försöka följa några grundläggande ledstjärnor.

• Förenkla livet. Ett enklare, okomplicerat liv med färre saker frigör både tid och pengar.
• Vårda kropp och själ. Kroppen ska ju hålla hela livet, så det gäller att ta väl hand om den, både när det gäller diet, fysisk aktivitet och det själsliga.
• Läsa mycket. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker och lära sig om och av andra. Och titta så lite på tv som möjligt.
• Göra och reparera saker själv. Själv är bäste dräng. Detta sparar pengar och ger dessutom gott självförtroende när slutresultatet blir bra.
• Att inte göra något halvdant. Om man ger sig in i leken, kan man lika gärna vinna. Sätta ambitiösa målsättningar och uppnå dem.

Bortsett från det strikt ekonomiska målet, som det ju är lätt att bedöma om det uppnåts, avser jag alltså under arbeta på att bli bättre och mer komplett som människa för att vara redo för att leva ett meningsfullt liv den dagen jag äger min tid.
Precis som med andra långsiktiga och karaktärsprövande föresatser, handlar det i botten om att ändra sin livsstil och sedan hålla fast vid den. Detta är egentligen mycket enkelt! Men samtidigt mycket krävande...

Resan är målet?

Vid tidpunkten för detta inlägg bedömer jag att jag kommit ungefär halvvägs mot målet rent ekonomiskt, i kalendertid kanske något längre. Den fortsatta resan, och (förhoppningsvis) ankomsten till målet kommer jag att beskriva i kommande inlägg. 

Sista inlägget i serien kommer att handlar om vad jag tror kommer hända den dag jag har nått målet att bli ekonomiskt fri.

Ekonomisk frihet del 2: Målet

Det här är andra delen av fyra om Apelsinblomskustens syn på, mål med och resa mot ekonomisk frihet, samt hur jag ser på livet efteråt.

Ett mål bör vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbundet. Definitionen på min målsättning att nå ekonomisk frihet är i sin enkelhet:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.

Denna målsättning är av stort symbolvärde för mig i processen. Jag har tidigare satt upp liknande mål, t ex för att betala tillbaka bostadslånet eller för att nå en viss träningsmängd. Eftersom målet är mätbart och tidsbundet är det lätt att avgöra om det har nåtts eller ej.

Vilket fantastiskt mål! Zlatans 1-0 mot Frankrike i EM 2012

Målet bryts med fördel ned i delmål, vilket gör det lättare att bedöma om genomförandet går enligt plan eller inte.

Några tankar om mål

• Det är viktigt att målet är specifikt. Ett flummigt mål kan lätt misstolkas.
• Mätbarhet. Här handlar det ju till stor del om pengar, och det är lätt att mäta.
• Graden av gemensam acceptans är naturligtvis viktig, särskilt om flera familjemedlemmar är inblandade.
• Målet bör vara realistiskt, om det inte är möjligt att uppnå är det lätt att tappa sugen. Samtidigt bör det vara aggressivt - det är ju bättre misslyckas och nå en sparkvot på 30% om målet var satt till 40%, än att nå målet med en sparkvot på 20%. 
• Många mål saknar är inte tidsbestämda. Att sätta ett måldatum skapar en viss press att uppnå resultat, vilket kan vara positivt.
  

Nästa inlägg i serien kommer att handlar om hur jag ser på resan mot målet. 

Ekonomisk frihet del 1: Förberedelsen

Det här är första delen av fyra om Apelsinblomskustens syn på, mål med och resa mot ekonomisk frihet, samt hur jag ser på livet efteråt.

Ett av mina större mål är att uppnå ekonomisk frihet. I den här miniserien av inlägg kommer jag att beskriva mitt upplägg för att nå dit och syftet med målet.

Definition

Det finns ju olika uppfattningar och definitioner av ekonomisk frihet, men personligen definierar jag ekonomisk frihet i sin renaste form som att ha tillgångar som genererar passiva inkomster som åtminstone täcker alla utgifter. Denna frihet innebär alltså att man i praktiken äger sin egen tid och bestämmer hur den ska användas.

Kunskapsbas

Eftersom jag när detta skrivs redan har kommit en bit på vägen, kan jag bara konstatera att det är en stor fördel att ha en grundläggande bred kunskap om ekonomi och hushållning med pengar i allmänhet, vilket med fördel kombineras med karaktärsdrag som stark målmedvetenhet, tålamod och uthållighet. Det finns flera utmärkta bloggar som beskriver de bakomliggande teorierna och vilka kunskaper som behövs för att uppnå denna form av ekonomi frihet.
För den som bara vill ha en källa att hämta information från, skulle jag utan tvekan rekommendera att läsa Jakob Lund Fiskers blogg Early Retirement Extreme, som tillsammans med boken med samma namn ger all information som behövs. Jakob har ett akademiskt och vetenskapligt angreppssätt, som jag uppskattar, men som kanske inte tilltalar alla. Boken är inte en vägkarta med steg-för-steg-instruktioner om hur man bör gå tillväga, utan ämnar att ge läsaren den kunskap som krävs för at själv kunna finna lämpliga tillvägagångssätt utifrån de givna förutsättningarna.

Mitt exemplar av Early Retirement Extreme bredvid en omogen passionsfrukt

När det gäller svenska bloggar är Fantastiska Farbror Fri och miljonär innan 30 stora inspirationskällor, framför allt när det gäller sparande och det ekonomiska, och kanske framförallt i de äldre inläggen. Men också för att de är lysande exemplet på att man kan lyckas, samtidigt som man håller ihop som människa.
På senare tid har jag blivit alltmer intresserad av att läsa bloggar som handlar mindre om den kvantitativa delen, utan som ger inspiration under processen med att bli ekonomiskt fri. Bland favoriterna finns Sparo (skriven av Micke Larsson, som dag efter dag lyckas med att skriva tänkvärda inlägg, alltid med glimten i ögat och alltid en fröjd att läsa) och Minimalisterna (som ger många praktiska tips och idéer).

Verktyg

Mycket av mitt arbete följer tesen "det som mäts blir gjort". För att kunna bli ekonomiskt fri, krävs att man har en god bild av nuläget och följer upp utvecklingen, för att kunna styra den mot målet. För egen del handlar det om att använda följande verktyg:

• Historiskt utfall. Jag har själv över 20 års uppföljning av min ekonomi samlad i ett Excel-ark, som med tiden vuxit sig ordentligt stort. Denna information har varit till stor hjälp för att förstå vart pengarna tar vägen, och upptäcka vissa oväntade samband.
• Budget. Jag använder egentligen inte en budget i dess verkliga mening, utan sätter mål om utgifterna i förhållande till det historiska utfallet.
• Prognos. Mitt Excel-ark innehåller en prognos för de kommande 15 åren, baserat på det historiska utfallet och förväntade framtida parametrar.

Nästa inlägg i serien kommer att handlar om hur jag ser på målet.