Ekonomisk frihet del 3: Resan

Det här är tredje delen av fyra om Apelsinblomskustens syn på, mål med och resa mot ekonomisk frihet, samt hur jag ser på livet efteråt.
 
Vid det här laget hade jag alltså förberett mig kunskapsmässigt för att kunna definiera min målsättning i min resa mot ekonomiskt frihet.
Resan började egentligen för många år sedan, men på den tiden handlade det mer om en ganska ofullständigt definierad och relativt verklighetsfrämmande dröm om att komma ur ekorrhjulet.

De tidiga åren

Mina år efter studierna fram tills det att jag flyttade ned till Spanien 2000 kan, ur ekonomisk synpunkt, sammanfattas så här.
Mina första aktieaffärer gjorde jag i slutskedet av mina studier (det var Ericsson och Volvo någon gång under 1995).
Jag började arbeta 1996. Från att ha snålat som student, var det en stor skillnad att kunna disponera sin egen inkomst (detta är ju en ökad grad av ekonomiskt handlingsutrymme, men långt från att vara fri). Mitt intresse för olika typer av aktierelaterade investeringar ökade, liksom mitt kapital.
Under några år med konstant stigande börs, trodde jag att det skulle bli mycket enkelt att dra in tillräckligt mycket pengar för att inte behöva jobba. Efter att ha gjort några riktigt stora enskilda förluster (främst i olika sorts warranter), lärde jag mig den hårda vägen sambandet mellan potentiell avkastning och risk samt nödvändigheten att begränsa nedsidan.

Spanien 2000-2012

Jag flyttade till Spanien i tjänstens vägnar, som det heter. Efter fyra år lades min arbetsgivares verksamhet i Spanien ned och jag blev erbjuden en tjänst i Sverige. Jag tackade dock nej, och snart fick jag anställning på det lokala företag där jag fortfarande arbetar.
2006 köpte vi radhuset vi bor i för närvarande. Året efter briserade den spanska bostadsbubblan, och detta blev inledningen till en långvarig strukturell kris, som landet i helhet ännu inte har kommit ur.
För egen del blev krisen startskottet även till vår egentliga resa mot ekonomisk frihet. Räntorna sjönk otroligt fort, jag gjorde några lyckade aktieaffärer och jag satte upp målet att bli skuldfri. Detta uppnåddes under 2012, och under efterföljande år formulerade jag målet om att bli ekonomiskt fri.

Spanien 2013-

Några av de viktigaste lärdomarna från mina studier av andra ekonomibloggar och böcker var dels betydelsen av långsiktighet, men kanske framför allt att förstå förhållandet mellan utgifter och behovet av kapital. För att bli ekonomiskt fri har det mycket störrre effekt att minimera levnadskostnaderna än att försöka maximera inkomsterna. Om man exempelvis kan leva på 0 euro i månaden är man ju redan fri, men om månadsutgifterna ligger på 3000 euro, kommer det ju förenklat att krävas 900.000 euro i arbetande kapital (enligt tumregeln om 4% säker uttagsnivå).
Sagt och gjort, jag inledde en optimering av utgifterna, dels för att öka sparandet (i utdelande aktier) men kanske framför allt för att vänja mig vid en långsiktig hållbar utgiftsnivå. Runt 2013 var sparkvoten runt 40% för att ha stigit till nuvarande cirka 70%.
För att skapa ytterliggare en säkerhetsbuffert och för att kunna hantera de stora månadsvisa skillnaderna på aktieutdelningarna, bestämde jag mig för att bygga upp ett så kallat wibblekonto, med ett belopp motsvarande utgifterna under ett år (tanken är att kontot ska vara fyllt då målet nås).
I samband med denna väsentliga omställning i våra liv, blev vi i takt med att vi minskade vår konsumtion samtidigt mer och mer medvetna om andra värden, som inte är montärt kvantifierbara. Man kan dock samla på dessa värden, och jag kommer att kalla detta kapital för humankapital.

Humankapital

Under resan mot ekonomiskt frihet, kommer jag att försöka följa några grundläggande ledstjärnor.

• Förenkla livet. Ett enklare, okomplicerat liv med färre saker frigör både tid och pengar.
• Vårda kropp och själ. Kroppen ska ju hålla hela livet, så det gäller att ta väl hand om den, både när det gäller diet, fysisk aktivitet och det själsliga.
• Läsa mycket. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker och lära sig om och av andra. Och titta så lite på tv som möjligt.
• Göra och reparera saker själv. Själv är bäste dräng. Detta sparar pengar och ger dessutom gott självförtroende när slutresultatet blir bra.
• Att inte göra något halvdant. Om man ger sig in i leken, kan man lika gärna vinna. Sätta ambitiösa målsättningar och uppnå dem.

Bortsett från det strikt ekonomiska målet, som det ju är lätt att bedöma om det uppnåts, avser jag alltså under arbeta på att bli bättre och mer komplett som människa för att vara redo för att leva ett meningsfullt liv den dagen jag äger min tid.
Precis som med andra långsiktiga och karaktärsprövande föresatser, handlar det i botten om att ändra sin livsstil och sedan hålla fast vid den. Detta är egentligen mycket enkelt! Men samtidigt mycket krävande...

Resan är målet?

Vid tidpunkten för detta inlägg bedömer jag att jag kommit ungefär halvvägs mot målet rent ekonomiskt, i kalendertid kanske något längre. Den fortsatta resan, och (förhoppningsvis) ankomsten till målet kommer jag att beskriva i kommande inlägg. 

Sista inlägget i serien kommer att handlar om vad jag tror kommer hända den dag jag har nått målet att bli ekonomiskt fri.