Pengar upp i rök

Varje år går miljontals euro upp i rök utmed Apelsinblomskusten. Bokstavligt talat. Och nu pratar jag inte om något av de många budgetöverskridande prestigeprojekt, som exempelvis Castellons flygplats som jag skrev om här, utan om den årliga fiestan fallas med dess castillos (nattliga fyrverkerier) och mascletaes (ett högljutt och rytmiskt fyrverkeri på upp mot 120 decibel som normalt avlossas under dagtid).

Under en mascletà försöker man spränga ljudvallen

Fallas firas normalt sett i mars och är känt för sina enorma statyer i trä, kartong och papier mache, som planeras och byggs upp under ett helt år (med budgetar på upp mot 180000€) och för att sedan byggas upp för allmän beskådan under ungefär en veckas tid. Och slutligen för att, som fiestans höjdpunkt, brännas i nit de la cremà på natten den 19 mars.

I fjol tvingades man dock ställa in festligheterna på grund av coronaviruset. Och i år tvingades man skjuta fram Fallas i september, vilket innebär att årets atypiska firande pågår som bäst i skrivande stund och nit de la cremà är idag, söndag den 5:e september.

Falla Convento Jerusalén, som bränns upp i direktsändning klockan 23:00 ikväll

Om man nu råkar diskutera begreppet Fallas med lokalinvånarna och skulle våga påstå att pengarna borde kunna användas på ett mer konstruktivt och samhällsnyttigt sätt, är sannolikheten stor att man blir avfärdad som idiot, bakåtsträvare och festförstörare. Allt på en gång. Samt att man inte förstår Fallas positiva och viktiga inverkan på den lokala ekonomi. Nja, jag vet (numera) bättre än att ge mig in i sådana diskussioner, men kan väl konstatera att det bör finnas en alternativkostnad för denna typ av aktivitet. För övrigt tycker jag att det är ganska trevligt med de lokala festligheterna. Så länge de inte inbegriper tjurar som släpps lösa på gatan och som hotar att köra upp hornen där det gör som ondast.

Nit de foc i Valencia

Och jag måste erkänna att jag gillar de spektakulära nattliga fyrverkerierna (Apelsinblomshund, vår golden retrivertik, håller dock inte med). Jag vet inte om spanjorerna vet så mycket om ekonomi. Men att arrangera fiestas gör de bättre än de flesta. Så, pengar i stora mängder kommer att fortsätta att gå upp i rök även fortsättningsvis. Fast på ett ganska trevligt sätt.

 

Spansk ekonomi del 3: Levnadskostnader

Det här är den tredje delen i en serie inlägg om bra saker att veta om den spanska ekonomin, vad det kostar att leva i solen och andra relaterade ämnen.


Många är intresserade att få veta mer om vad det kostar att bo på spanska medelhavskusten. Jag har tidigare skrivit att jag inte vill dela med med alltför mycket information relaterad till min specifika situation, dels av anonymitetsskäl och dels för att jag anser att informationen är så pass specifik att den blir tämligen ointressant för gemene man. Efter att ha funderat mycket fram och tillbaka har jag slutligen bestämt mig för att beskriva mina utgifter ganska öppet, men samtidigt utan att gräva ned med i oväsentliga detaljer.
Jag kommer senare att följa upp med fler inlägg om specifika utgiftsposter samt om boende.

Beskrivning av vår levnadssituation

För att kunna göra sig en idé om våra utgifters relativa storlek är det av intresse att få lite inblick i hur vårt hushåll ser ut. Familjen Apelsinblomskusten består av herr och fru Apelsinblomskusten samt vår trogna hund (en golden retriever). Vi bor sedan drygt 10 år i ett radhus i en mellanstor stad vid spanska medelhavskusten, och är sedan fyra år skuldfria. Båda förvärvsarbetar och hushållet har två bilar.

Utgifter under 2016

Jag har valt helåret 2016 för att presentera våra utgifter - året är ganska representativt, och våra nuvarande utgifter ligger i stort sett på samma nivå som då. Våra genomsnittliga utgifter var 1.611 euro/per månad under 2016 och fördelningen såg ut enligt följande graf.

Översikt över våra genomsnittliga månadsutgifter per kostnadsslag under 2016.

Som ni ser är vårt matkonto det som genererar absolut mest utgifter (vilket till viss del kan förklaras och motiveras). Nedan bryter jag ned dessa huvudkategorier och ger mina kommentarer.

Mat

Jag tycker själv att våra kostnader för mat är bisarrt stora (åtminstone om man jämför med en del bloggkollegor). Kostnaden för att äta ute inbegriper de dagar jag äter på lunchrestaurang och andra restaurangbesök. Kostnaden för bar och kafé består till stor del av det kaffe vi dricker tillsammans med våra arbetskamrater. Kostnaden för livsmedel är statistiskt sett lite för stor, då jag gör min kostnadsuppföljning på kvittobasis (det skulle ta alldeles för mycket tid att analysera enskilda poster i kvittona), vilket gör att beloppet även innefattar en del brus (inköp av kläder som ingår i matkvittor).

Familjen Apelsinblomskusten lever gott (exempevis brukar vi inte snåla när vi köper vin och skinka), och vi är medvetna om att matkontot kan kapas ordentligt vid behov.

Husdjur

Inte mycket att säga om. Innefattar främst hundmat och veterinärbesök. Har ni inte hund kan ni bortse från denna utgift.

Bil

Jag är själv ganska nöjd med kostnadsnivån för våra två bilar, och hoppas att de kommer hålla några år till utan större reparationskostnader. Vi kör totalt cirka 2.600 mil per år.

Hushåll

Jag skulle tro att detta är en särskilt intressant utgiftskategori, och jag tror att våra kostnader är relativt representativa.

• Vatten är ganska dyrt och räkningen har en otroligt stor fast del.
• Sophämtning är oförskämt billigt där vi bor.
• El är relativt dyrt vilket jag skrev om här. Vår förbrukning beror till stor del på årstid, eftersom luftkonditioneringsanläggningen i vårt hus drar en hel del på sommaren.
• Gas är också till stor del säsongsbetonat. I vårt fall använder vi gas till uppvärmning av varmvatten till sanitet och till vattenbaserad uppvärmning av huset under vintern.
• Telefoni och TV innefattar fast telefoni, internetuppkoppling och två mobiltelefoner. Spanien är dyrare än Sverige, men priserna sjunker stadigt.
• Möbler, trädgård och underhåll. Vi delar inga kostnader med övriga grannar, och detta belopp kan variera en del per år beroende på om vi köper möbler, etc.
• Fastighetsskatten brukar ligga på 0,5-0,8% av taxeringsvärdet på fastigheten och kan variera en hel del beroende på bostadsort.
• Försäkring. Inga konstigheter här. Jag tror att kostnadsnivån liknar den i Sverige.

Elektronik

Det här kontot innefattar inköp av hård- och mjukvara, exempelvis datorer, nätverkshårddiskar, mobiltelefoner samt andra hushållsapparater (dammsugare, etc).

Nöje och kläder

Familjen Apelsinblomskusten har inga större utgifter under nöjeskontot, men då sparar vi å andra sida mindre på matkontot. Vår golden retriever har också stor inverkan på vad vårt nöjeskonto, då vi vill att hon ska vara med (jag kommer exempelvis inte ihåg när jag gick på bio sist).
Utgifterna för kläder brukar tas klumpvis, och kan variera en hel del mellan månader och år.

Sjukvård

Denna post innehåller bland annat tandläkarbesök, vilket lätt kan bli ganska dyrt här.

Resor och semester 

Avser våra årliga resor till norra Spanien och till Sverige. Att bo på Apelsinblomskusten kanske kan ses som att vara på permanent semester, men när man är tvungen att förvärvsarbeta reduceras ändå livet till vardagsrutin. Man tröttnar snart på att åka till playan och för- och nackdelarna ligger på andra plan.

Slutligen...

Våra kostnader ligger just nu cirka 10% över de kostnader jag budgeterar för vid ett ekonomiskt oberoende liv. Jag kan konstatera att vi ganska lätt skulle kunna strama åt livremmen, men å andra sidan är det lämpligt att ta lite höjd för oförutsedda kostnader.

Är det något jag missat? Är det något ni vill veta mer om? Skicka ett mail eller lämna en kommentar så ska jag svara i den mån jag kan...

Föregående inlägg i serien:

• Del 2: Lönesystem och arbetsmarknad  (2017-08-10)
• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Spansk ekonomi del 2: Lönesystem och arbetsmarknad

Det här är andra delen en en serie inlägg om bra saker att veta om den spanska ekonomin, vad det kostar att leva i solen och andra relaterade ämnen.

Föregående inlägg i serien:

• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Jag får många frågor om vad man bör tänka på om man vill jobba i Spanien. Liksom i tidigare inlägg av denna karaktär bör jag informera om är att jag inte är någon expert på det spanska lönesystemet och arbetsmarknaden. Det jag skriver i det här inlägget gör jag i som lekman och baserat på det jag lärt mig av egna erfarenheter.
Det spanska lönesystemet ser lite annorlunda ut än det svenska. Vid en vanlig tillsvidareanställning utbetalas vanligen lönen månadsvis (12 utbetalningar) samt dessutom brukar två kompletterande månadslöner (la paga extra) betalas i juni och december. Alltså får man vanligtvis 14 månadslöner.
Minimilönen har under 2017 höjts till 707,70 euro netto (14 utbetalningar) för heltidsarbete.
Trots vad som verkar vara en generell uppfattning (eller fördom) arbetar man inte mindre i Spanien äm i många andra länder. Lagstiftat antal arbetsdagar är ungefär lika många som i Sverige, men det är däremot vanligt att övertid inte ersätts med varken ledig tid eller övertidsersättning. Speciellt vid lägre kvalificerade arbeten är det vanligt arbetsgivare utnyttjar arbetstagarens behov av arbete. Som ett resultat arbetar spanjorerna många timmar - men produktiviteten per timme är lägre än i exempelvis de nordiska länderna.

Det är viktigt att söka ett meningsfullt arbete.

När det gäller arbetsvillkor kan det vara lämpligt att nämna vad som händer vid uppsägning från en tillsvidareanställning. Uppsägningen kan göras antingen med saklig grund (despido procedente) eller utan sådan (despido improcedente). I det förra fallet betalas inget avgångsvederlag ut, endast innestående semesterersättning och liknande (detta kallas finiquito). I det senare fallet har den avskedade rätt till ett avgångsvederlag på 33 dagslöner (avser nya anställningar, reducerat från tidigare 45 dagar) per arbetat år. Då arbetaren har många arbetsår, kan avgångsvederlaget bli betydande (det kan bli miljonbelopp i svenska kronor om den avskedade är är högavlönad, och här avser jag vanliga tjänstemän på mellannivå). Detta motsägelsefulla "skydd" för arbetaren håller dock på att luckras upp och harmoniseras med övriga europeiska länder, vilket är nödvändigt.

Jobba som en hund? Bidrar till spanska arbetslösheten?

Den spanska arbetslösheten ligger på ungefär på 18% för tillfället, vilket är en väsentligt förbättring mot bottennoteringarna på över 25%. Tittar man lite närmare på siffrorna ser man dock att arbetslösheten bland de som är 25 år eller yngre ligger på runt 39%. Dessutom har minskningen av arbetslösheten skett samtidigt som genomssnittslönen har sjunkit, samtidigt som andelen visstids- och deltidsanställda har ökat (det vill säga kvaliteten på anställningarna har sjunkit).
Skulle jag ge några råd till eventuella arbetssökande svenska emigranter, skulle de vara:

• Språk. Att kunna spanska är närmast nödvändigt. Att dessutom kunna engelska kombinerat med andra språk är oftast en stor fördel.
• Kunskaper. Om du har spetskunskaper inom efterfrågade branscher har du en stor fördel. Byggbranschen är i stort sett död. Inom turistnäringen finns jobb, men konkurrensen är hård. Däremot finns tekniskt kvalificerade jobb inom tillverkningsindustrin (bil, flyg, maskin, tåg, etc).
• Det praktiska. Försöka ordna anställningen innan du flyttar ned. Det har fördelar att jobba för multinationella företag, då dessa ofta har förmåner som saknas hos mindre arbetsgivare. 

Föregående inlägg i serien:

• Del 1: Lite om skattesystemet (2017-07-17)

Spansk ekonomi del 1: Lite om skattesystemet

Det här är första delen en en serie inlägg om bra saker att veta om den spanska ekonomin, vad det kostar att leva i solen och andra relaterade ämnen.

Det är många som frågar mig om vad det kostar att leva här nere i Spanien. En viktig del av privatekonomin beror på hur mycket av inkomsterna som försvinner i skatt, och detta kikar jag på i det här inlägget. Det första jag bör informera om är att jag inte är någon expert på varken det spanska eller svenska skattesystemet. Det jag skriver i det här inlägget gör jag i som lekman och baserat på det jag lärt mig av egna erfarenheter. Jag utgår från att den skattskyldige är permanent bosatt i Spanien, och därmed måste redovisa sina inkomster och förmögenhet till den spanska skattemyndigheten.

I Spanien betalar man statlig (impuestos estatales), regional (regímenes especiales de Comunidades Autónomas) och kommunal (impuestos locales) skatt. Skattesystemet bygger på principerna att det ska vara lika för alla, baserat på individens ekonomiska kapacitet, progressivt och ej bör tillämpas för att konfiskera (det vill skatten får inte vara högre än det beskattade beloppet).

Moms

Momsen (IVA=impuestos sobre valor añadido) ligger för närvarande på 21% för de flesta varor. Det finns även en reducerad moms på 10% för livsmedel, allmän transport, sportevenemang, etc. Och slutligen finns en superreducerad moms på 4% för vissa baslivsmedel, som bröd, mjölk, frukt, grönsaker, etc samt vissa andra varor som dagstidningar, böcker, läkemedel m m.

Inkomstskatt 

För närvarande är inkomster på upp till 12.450€ är skattesatsen 19%. Skattesatsen ökar sedan progressivt upp till 45% på inkomster över 60.000€.

Beskattningsbar inkomst		Inkomstskatt 2016
Från	Till
0€	12.450€	19%
12.450€	20.200€	24%
20.200€	35.200€	30%
35.200€	60.000€	37%
60.000€	-	45%

Fastighetsskatt

Fastighetsskatten (IBI =impuestos sobre bienes inmobiliarios) är kommunal, och beror på taxeringsvärdet. Skatten brukar ligga på 0,4-1,1% för byggnader i tätort och 0,3%-0,9% för byggnader utanför tätor.  

Fordonsskatt

Fordonsskatt (impuesto sobre vehículos de tracción mecánica) betalas kommunalt, och beräknas beroende på fordonstyp och motorstyrka. En vanlig personbil brukar beskattas med omkring 45-60€.

Realisationsvinstskatt

Precis som i Sverige får man kvitta vinster mot förluster, men en skillnad är att man får "spara" en realisationsförlust för ett skatteåret till efterföljande tre år, för att kunna kvitta mot en eventuell vinst.
Realisationsvinstskatten uppgår för närvarande till 19%

Skatt på aktieutdelningar

Det finns lite olika typer av utskiftning till aktieägarna, men när det gäller konventionell aktieutdelning är skatten 19% på belopp upp till 6000 €, 21% på belopp mellan 6.000-50.000 € och 23% på belopp över 50.000€.
Se dubbelbeskattningsavtal nedan för beskattning av utdelningar från svenska utdelningar.

Solen går ned på Apelblomskusten

Dubbelbeskattningsavtal

Sverige och Spanien har ett dubbelbeskattningsavtal, som i princip gör att man deklarerar inkomsterna i det land man är permanent bosatt. Det gäller dock att sätta sig in i avtalet, då huvudprincipen inte är generellt. När det gäller aktieutdelningar från svenska aktieslag i svensk depå, betalar man till exempel en kupongskatt på 15% av totalbeloppet. Den inbetalda kupongskatten får sedan dras av i den spanska inkomstdeklarationen.

Förmögenhetsskatt

 Förmögenhetsskatt (impuestos spbre el patrimonio) betalas på förmögenheter överstigande 700.000€, med skattefrihet för fastighet på upp till 300.000€, och uppgår till mellan 0,2% och 2,5%.

Redovisning av tillgångar i utlandet

Som permanent bosatt är man skyldig att redovisa tillgångar i utlandet som överstiger 50.000€. Redovisningen är obligatorisk, är endast informativ men underlåtelse att redovisa kan resultera i hög straffbeskattning. Redovisningen görs underr början på året och behöver endast upprepas om storleken på tillgångarna ändras om minst 20.000€.


Nästa del kommer att handla om lönesystem och arbetsmarknad.