Portföljfördelning 2021

Jag har länge sett mig som investerare med ett långt tidsperspektiv. När jag tittar tillbaka på historiken sedan jag gjorde mina första aktieinköp 1995 kan jag dock konstatera att ordet långsiktighet knappast kan förknippas med min handel under åren fram till 2018, vilka präglades av stor omsättning av olika bolag i portföljen. Totalt sett har jag gjort transaktioner i 177 olika aktieslag under åren.

Under 2019 och 2020 gjorde jag ett flertal försäljningar för att finansiera renoveringen av vårt nya hus, vilken gjorde djupa avtryck i balansräkningen. Under andra halvan av 2020 återgick vi efter detta ekonomiska blodbad så till att på nytt ha positivt kassaflöde och kunde sålunda börja köpa aktier på nytt. Den enskilt viktigaste händelsen vad gäller vår ekonomi under de senaste åren inträffade dock i slutet av maj i år då vi sålde vårt radhus, vilket i balansräkningen innebar att stora belopp kunde överföras från anläggningstillgångar till kontanta medel, vilka sedermera till stor del har placerats i olika värdepapper. Det ska säga att vi gjorde en realisationsförlust vid försäljningen av radhuset - den spanska fastighetsmarknaden ser helt annorlunda ut nu är då vi köpte - men vi är trots det mycket nöjda med utfallet.

Jämfört med mitt senaste inlägg om portföljfördelningen i februari 2019 har det hänt en hel del. Antalet värdepapper har gått från 13 till 37 - under tiden har några försvunnit, flera är kvar samt ett stort antal har tillkommit. Ja, jag vet att texten i grafen är väldigt liten. Det går dock att klicka på bilden för att se originalstorleken. Eller skaffa glasögon :-)

Som framgår så ligger jag väldigt tung i nordiska storbanker och därefter är jag politiskt inkorrekt med några högutdelande tobaksaktier. Några andra tunga sektor är energi, försäkring, livsmedel, telekommunikation och läkemedel. Senaste inköpet är en slatt Xpeng för att hoppa på elbilsrallyt (har man inte råd med en elbil kan man ju åtminstone äga några aktier i sektorn). Sedan känns det ju alltid bra att kunna säga att jag äger McDonald's. Och CocaCola.

För övrigt kan jag konstatera att Prospect Capital, som någon läsare påpekade var i skämmigaste laget att äga, har gått från att vara ett av mina sämre värdeslag till att nummer ligga i toppen med en totalavkastning på närmare 50%. Det lönar sig med tålamod, hoppas att några av mina andra aktier kan göra en liknande resa.

Vad gäller direktavkastningen på portföljen ligger den för 2021 på 6,4% brutto (5,0% netto). Det ska nämnas att jag inte räknar med återbäring av finsk källskatt i mina kalkyler (främst från Nordea, men även Sampo och Fortum), det får bli en positiv överraskning den dagen den kommer. Jag jagade länge högutdelare, men på senare tid har jag köpt in mig i olika utdelningshöjare med låg utdelning, vilket har snittat ned avkastningen men samtidigt har minskat risken. Framöver räknar jag med att totaldirektavkastningen kommer att fortsätta sjunka så sakteliga i takt med att jag ökar andelen i bolag med lägre direktavkastning.

För närvarande är 33,5% av portföljvärdet  allokerade till värdepapper i amerikanska dollar (USD), medan motsvarande andel i euro (EUR) är 30,2% och slutligen svenska kronor (SEK) 28,7% - övriga valutor är några småslattar med danska kronor (DKK) 3,9% och brittiska pund (3,6%).  Då våra utgifter nästan uteslutande är i Euro hoppas jag egoistiskt på en förstärkning av dollarn och det brittiska pundet samt en försvagning av Euron.

Vad tror ni om min portfölj och hur ser ni på det kommande börsåret?

Allt på svart... Eller rött?

Varför ska man snålspara? Och gneta på dag efter dag?

Skulle det inte vara en fantastiskt bra idé att ta med sig alla sparpengar till kasinot och sätta allt på svart vid roulettebordet? Eller rött? Och om man förlorar, ja då kan man ju belåna sig och dubbla den ursprungliga insatsen, tills man slutligen vinner, för till slut måste man ju vinna?

Scen ur Torrente 2 - Misión en Marbella

Om det inte vore för den där eländiga nollan, som rent statistiskt gör att banken alltid vinner. Sedan är det väl så att det finns en begränsning av den maximala insatsen, så där gick den fantastiska planen åt skogen. Men vi drömmer om en fantastisk avkastning på minimal insats på minimal tid.

Jag har en arbetskamrat som arbetar som programmerare. Han drömmer också om att flerdubbla sitt kapital och som den programmerare han är har han letat upp en handelsplats som tillåter hemsnickrade insticksprogram för att analysera stora mängder data i realtid och utföra stora mängder transaktioner inom förutbestämda kriterier. Hur har det gått? Tja, kanske man tenderar att berätta mer om de affärer som lyckats än de som gick snett, och än så länge är han kvar på jobbet...

Själv har jag bestämt mig för att använda "time in market" framför "market timing". Detta verkar göra livet enklare och resultatet så här långt är åtminstone inte sämre än mina försök att göra kortsiktiga klipp.

Vilken strategi väljer ni? Hög risk med hög potentiell avkastning på kort tid? Eller så kallade värdeaktier med långt investeringsperspektiv?

Olika slag av värme samt värmeslag

Det verkar som många hyser en längtan att bo, eller åtminstone vistas, utomlands (läs utanför Sverige) hela eller en stor delar av året. Antalet resor till solen vittnar ju inte minst om detta, och bara i Spanien finns det cirka 50000 svenskar som är bosatta större delen av året, främst längs Medelhavskusten och med en övervägande del pensionärer.

Jag är en av dem, alltså inte pensionär utan utlandsboende, men till skillnad från de flesta fick jag utlandsboendet "på köpet" då jag flyttande hit 2000 i jobbet. Jag har alltså inte aktivt valt Spanien eller området kring Apelsinblomskusten som bostadsplats, utan det var en konsekvens av omständigheterna vid min dåvarande anställning.

Om jag hade fått välja fritt, hade jag då hamnat här? Nja, förmodligen inte, men frågan är dock inte så lätt att svara på. När man besöker en plats är det ju lätt att bli förälskad vid det första intrycket (samma sak gäller för övrigt med det motsatta könet), men det är ju inte säkert att detta första intryck är representativt för en längre tid (samma sak gäller för övrigt med det motsatta könet). Efter att ha levt i området över 20 år har jag lärt känna och uppskatta det, samt fått möjligheten att betrakta och uppskatta Sverige från ett annat perspektiv.

Om man nu inte har möjlighet att lära känna den nya bostadsplatsen under en längre tid (och helst under flera årstider) så finns det numera tillgång till faktakällor på det världsomspännande nätet som kan ge nyttiga kunskaper om vädret. Med tanke på de senaste veckornas värmebölja i området så sökte letade jag fram följande information för helåret 2020 i Meteoblues väderarkiv

Väderstatistik i mitt närområde

Texterna kring grafen är på spanska, så nedan följer en kort förklaring:

• Den övre grafen visar max-, medel- och mintemperaturer (orange linjer)  samt luftfuktighet (blå linje, skala till höger).
• Grafen i mitten visar nederbörd i mm.
• Den nedre grafen visar vindhastighet (kurva) och riktning (punkterna i respektive kvartil, riktning enligt skalan till höger).

Statistiken  bekräftar alltså det jag redan visste, nämligen att det är för varmt under juli och augusti, att mars, april samt oktober och november är de behagligaste månaderna, att det regnar sällan (men när det regnar då dj-vlar!) samt att det blåser ganska mycket i öst-/västlig riktning, framför allt under de delar av året då det behövs minst. Fast sammanfattningsvis ganska behagligt om man ser på det under hela året.

Apelsinblomshund vet var de svalaste platserna finns

Gräset är ju alltid grönare på andra sidan (de läsare som bor i Sverige ska veta att jag längtar efter den svenska sommaren), så det gäller att lära sig uppskatta och njuta av det man har. Och funderar ni på att flytta utomlands, gör hemläxan noga eftersom det är svårt att korrigera om det inte blev som det var tänkt.

Självmål samt andra mål

En bra sak med att formulera mål och sätta dem på pränt är ju att man i efterhand kan gå tillbaka och kolla om man till vilket grad dessa har uppfyllts.

Målfoto är ej detsamma som foto på mål.

Jag skrev i den här bloggens begynnelse så här om min målsättning avseende ekonomisk frihet

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.

Tiden flyger, som bekant, och då vi befinner oss i augusti 2021 kan jag konstatera att målet inte är uppfyllt. Med nuvarande passiva intäkter och rullande årsutgifter ligger täckningsgraden på ungefär 85%.

Har jag misslyckats? Var det målsättningen som var för ambitiöst formulerat eller var det i själva genomförandet som det brast?

Svaret är liksom livet inte trivialt, men följande händelser har definitivt påverkat:

• Mina antaganden om uthållig utgiftsnivå var något optimistisk. Baserat på fler års uppföljning och mer konservativa antaganden har jag sedermera reviderat upp den cirka 25%.
• Jag fick i mars 2018 en djup ventrombos (dvp), på ren svenska en blodpropp, i mitt vänstra ben. Detta ledde till att yttre menisken i samma ben opererades bort två år senarer vilket i sin tur fick till följd att jag fick avsluta min hobbylöparkarriär. På ett djupare plan satte det också sina spår och sådde visa tvivel om min egen odödlighet. Jag begärde tjänstledighet under två år, men redan efter tre månader jag jag tillbaka på deltid för att senare återgå i full tjänst.
  
• Som en positiv följdeffekt köpte vi i slutet av maj 2019 den villa som vi numera bor i. Renoveringsarbetet som följde kan ni läsa mer om här och i följande inlägg. Både husköpet och framför allt renoveringen satte djupa spår i balansräkningen.
  
• 2020 gick, som väl knappast ingen kan ha undgått att påverkas av, i coronavirusets tecken. Värdet på vår portfölj sjönk uppemot 40% men slutade året på minus 20%.
• Däremot har 2021 hittills varit ett mycket bra år. I mars tecknade vi dessutom avsiktsavtal om försäljning av vårt radhus och försäljningen slutfördes i maj. Jag har investerat en stor del av försäljningsbeloppet, men vi har fortfarande cirka 11% i kontanta medel i balansräkningen ifall skiten träffar fläkten på nytt.
• Framtidsutsikterna är mer oberäkneliga är vanligt. Vår portfölj innehåller till exempel ganska stora andelar svenska bankaktier, och det är för närvarande oklart hur mycket kapital som ska skiftas ut till aktieägarna samt tidpunkt för detta.

Så... Sammanfattningsvis är det nog rättvist att säga att jag brustit i både målformuleringen (som inte tagit höjd för oväntade händelser) och genomförandet (som har tagit sig andra vägar än i det ursprungliga antagandet).

Ett vanligt sätt att hantera sådana här avvikelser är att revidera målsättningen, och eftersom jag redan allokerat en felmarginal på fem procent på innehållet på bloggen tycker jag därför att det är helt rimligt att skjuta fram tidpunkten till 2022 utan att för den skull behöva förlora i trovärdighet :-). Den nya målformuleringen lyder sålunda:

Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2022.

Det handlar alltså om två års försening. Jämför man man med tunnelbygget genom Hallandsåsen, vilket jag gärna gör i detta fall, är förseningen i det närmaste försumbar. Sannolikheten för att målet ska uppfyllas är dock mycket större nu är tidigare - en annan fråga är nu om vi ämnar utnyttja möjligheten till frihet när den bjuds eller om vi ska fortsätta hamstra pengar. Mer om detta senare.

Husrenovering del 4: Trädgård med bassäng

När jag skriver detta inlägg inser jag att det gått drygt ett år sedan det senaste inlägget. Vänner av ordning samt eventuella läsare som förmodligen på ett ganska slumpmässigt vis hittat hit kanske undrar varför... Tja, förmodligen var det nog helt enkelt livet som kom emellan.

I den planerade serien av inlägg har vi kommit fram till del 4, och vid det här laget har projektet inte bara kommit långt utan en del av växtligheten har även fått tid att anpassa sig.

1. Planering och uppföljning
2. Förberedande arbeten
3. Husrenovering
4. Trädgård med bassäng
5. Garage
6. Avslutande arbeten

Som jag skrivit tidigare, köpte vi i slutet av maj 2018 ett hus byggt i slutet på 70-talet i en urbanización (ett bostadsområde) cirka 10 km från den spanska medelhavskusten vid foten av bergkedjan Sierra Calderona. Inledningsvis tänkte vid göra en begränsad renovering (med en optimistisk budget) men tre år senare kan jag konstatera att budgeten tredubblats och sedan länge överskrider köpeskillingen för huset. Tidigare i år sålde vi dock vårt radhus vilket gjorde att balansräkningen numera ser betydligt aptitligare ut efter att under en tid ha varit något ansträngd.

Jag vill dock inte tråka ut er med deprimerande detaljer om kostnader och dylikt, när jobbet slutligen är slutfört och betalt brukar man ganska snart komma över sådana bieffekter... Åtminstone om slutresultatet är tillfredsställande, och samtliga medlemmar i Apelsinblomsfamiljen har funnit sig tillrätta i vårt nya hem.

Fördelning av ytan

En stor del av markytan på tomten täckte vi med mönstrad betong, vilket är ganska vanligt här i Spanien. Anledningen till detta är att under ett tunt lager av lerjord finns berg av det hårdare slaget som breder sig under större delen av tomten. Vi valde därför att anlägga gräsmatta på de delar där jordlagret var tjockare. För att plantera vissa av de träd och palmer som vi tidigare hade i krukor på takterrassen i radhuset var jag tvungen att använda en tryckluftsborr för att gräva tillräckligt stora och djupa gropar.

Utsikt mot inlandet

Ni kanske tänker att det dött med så mycket betong betonggolvet, men det är mycket praktiskt - det är lätt att hålla rent och vi ångrar inte att inte ha anlagt mer trädgård då den mesta ytan som inte redan var belagd bestod av stenhård lerjord som inte dugt till annat än den torra naturliga bergsvegetation omger urbanizacionen.

Bassängen

Jag hade redan minskat höjden på den befintliga bassängen med 40 cm. Jag byggde också en trappa inuti bassängen samt konstruerade ett intilliggande maskinrum med trappa samt installerade ett komplett filtreringssystem. Under den ofrivilliga nedstängningen ifjol passade vi på att lägga på tätskikt, sätta plattor runt bassängen samt måla bassängen invändigt och utvändigt. Vår bassäng är byggd över mark, vilket tycks ha stor påverkan på vattentemperaturen. I skrivande stund är vattentemperaturen 32ºC, vilket är i mesta laget, men i vintras sjönk den till 6ºC,.

Upptrappning

Efter målning

Vy med färdig simbassäng

Det är varmt och torrt på den spanska medelhavskusten. Därför installerade jag olika tidsstyrda bevattningssystem i de delar av trädgården där vi anlagt gräsmatta eller planterat träd. Detta besparar också mycket tid, då man måste vattna dagligen under den varmare delen av året.

Innan vi lade betonggolvet lade jag ned hundratals meter kabelrör över hela tomten, för att ansluta maskinrummet i bassängen till de olika öarna med växtlighet samt till de punkter där vi senare installerade belysning.

Huset sett från baksidan

Mer trädgård

Köksträdgård

De sista 6-7 meterna av tomten är också de med tjockast jordtäcke. Där hade den tidigare ägaren odling (tror vi) då det fanns ett översvämningsbevattningssystem med vatten från bassängen. Då vi är både trädgårds- och odlingsintresserade var det naturligt att anlägga vår köksträdgård här. På första bilden ser ni hur det såg ut i mars ifjol och den andra bilden är av färskt datum. Vi har planterat tre typer av av apelsin (navelate, valenciano och clemenule) samt har även en Buddhas hand samt ett fikonträd, några av dem nyinskaffade men flera från vår terrassodling på radhuset. Vi säsongsodlar odlar flera sorters tomater, lök, purjolök, vitlök samt paprika. I köksträdgården är det numera droppbevattning som gäller.

Anläggning av köksträdgård

 

Något år senare

 

Sammanfattningsvis är vi mycket nöjda med resultatet så här långt och ser fram emot att kunna njuta av trädgården och följa hur den växer och mognar.

Apelsinblomskatt

Slutligen är det nöje att få avslöja att familjen Apelsinblomskusten har fått tillökning. Det handlar om ingen mindre än Apelsinblomskatt, en gatukattunge som vi trots Apelsinblomshunds högljudda protester adopterade under nedstängningen i fjol. Jag får nog anledning att återkomma till katten, som på kort tid blivit en uppskattad familjemedlem.

Hund och katt under vapenvila