lördag 10 november 2018

Med Jesús som chef

Ni läser alldeles rätt. Sedan en tid tillbaka leds jag av Jesús under en väsentlig del av mitt vakna liv. Jesús är expert på lean manufacturing och kommer för övrigt inte från Nasaret utan är en lokal förmåga från valenciaregionen.
Jag har alltså inte gått och blivit frälst på äldre dar (jag var det inte tidigare heller för den delen, vill jag påpeka) utan det handlar om en av de numerösa förändringar som pågår på min arbetsplats. Min arbetsgivare sedan ungefär 14 år bytte ägare strax före semestern, och de nya ägarna vill, som sig bör, sätta sin prägel på företaget. Det ska omstruktureras, rationaliseras, usla ekonomisystem ska ut, usla ekonomisystem ska implementeras, gamla trotjänare ska ut, de nya ägarnas högra händer ska börja peka hit och dit. Kort sagt, saker och ting ska ändras och det ska fattas beslut.

Men det ska det bli ändring på! Ja, inte de nya ägarnas förändringsarbete, det kan jag knappast råda över eller förändra ens om jag ville. Men från och med februari nästa år kommer jag inte att vara en del av denna jäsande, oformliga deg som så länge varit min arbetsplats. Jag tog steget och lämnade in min ansökan om tjänstledighet under två år från nämnda månad.
Mitt beslut är dock inte direkt beroende på de nya förhållandena på min arbetsplats. De nya ägarna är mycket seriösa och professionella i sitt arbete. Det är främst en långvarig, konstant ökande önskan att vilja göra något annat som tillsammans med andra händelser, som den blodpropp jag drabbades av samt den ökade stress på jobbet jag upplevt under det senaste halvåret, som blivit utlösande faktorer. Eller möjligtvis genomgår jag helt enkelt en 40-årskris (jag är 70-talist, så rent matematiskt är ju detta ett tänkbart scenario).
Oberoende av bakomliggande orsaker, skjuter jag nu alltså ut mig och kommer att landa i en ny, okänd situation. Jag hoppas att jag kommer att gilla den, och ta tillfället i akt att ladda upp batterierna samt fundera över vad jag ämnar göra när tjänstledigheten tar slut. Kanske kommer inläggsfrekvensen här på bloggen öka något - jag kommer i vilket fall som helst ge åtminstone sporadiska statusuppdateringar. I övrigt ändras mina planer inte alls.

torsdag 30 augusti 2018

Sopsäcksekonomi

Inläggsfrekvensen på bloggen har varit låg under den senaste tiden. Detta betyder dock inte att jag legat på latsidan i allmänhet eller hellet att jag saknat uppslag till inlägg.
Tvärtom har jag haft så mycket att göra under de senaste månaderna att jag helt enkelt valt att prioriterat andra aktiviteter. Jag har dock semester och börjar därför komma ikapp. Läget kan således inte vara bättre för att i lugn och ro, och med en kall öl som sällskap, pränta ned med yviga gester vad jag ägnat mig åt sedan senast.

Hälsa och jobb

Vad gäller återhämtningen efter att fått en blodpropp i benet, kan jag konstatera att livet i det hela återgått till normala banor. Vilket är bra, jag ogillar avvikelser från min planering... Min löpträning ligger dock i träda tills vidare. Benet mår visserligen mycket bättre, men det är inte helt bra, och jag har som sagt haft andra aktiviteter att ägna mig åt, som exempelvis åt almuerzo om söndagarna.
Bocadillo som ingår i en almuerzo. Detta är mums för små barnmagar!
Bocadillo som ingår i en almuerzo. Detta är mums för små barnmagar!

Företaget där jag arbetar sedan 14 år har bytt ägare, vilket å ena sida innebär att dess framtid ser ljusare ut, men å andra sida att spelreglerna ändras. Den nya ledningen arbetar snabbt och resultatinriktat, och ställer högre krav än tidigare ledning. För egen del har jag blivit utsedd till en slags teknisk utvecklingschef, och kommer att utvärdera om jag gillar min nya roll under de kommande månaderna.

Hus

Mitt engagemang i vårt nya hus är den enskilt största anledningen till att jag inte ägnat tid åt bloggen. Vi har ägnat oss att rensa upp och inventera, för att få en gedigen idé om nuläget för att inte förhasta oss då vi skissar på de förändringar vi vill genomföra.
Själva huset är precis så som vi förväntat oss: gediget och utan vattenskador, men för övrigt med omfattande renoveringsbehov (el, vatten, golv, fönster, dörrar - vi låter i stort sett bara strukturen vara orörd).
Vad gäller trädgården visade det sig vara en ask fylld med med överraskningar. Att bassängen skulle behöva en upprustning var vi på det klara med, men det visade sig att tomten hade outforskade områden, där ingen mänsklig varelse satt sin fot under de senaste 10 till 15 åren. Jag talar om ytor täckta av ogenomtränglig, regnskogsliknande växtlighet, som dels täckte en 15 m² stor yta i direkt förbindelse med bassängens baksida samt ungeför 80 m² på tomtens bakre del, som vätter åt apelsinodlingarna.
Mina damer och herrar, detta är en djungel
Mina damer och herrar, detta är en djungel
Utrustad med behandskade händer, sekatör, kraftig grensax, flistugg samt ett gränslöst tålamod inledde jag ett arbete som skulle visa sig ta varje helg i anspråk under två månader.
Apelsinblomshund inspekterar arbetet
Apelsinblomshund inspekterar arbetet

Under arbetets gång har jag bland och under växtligheten funnit:
  • ungefär 110 stycken 25-liters vattendunkar (som jag tömt och lämnat till återvinningen),
  • 150 takpannor i gott skick (som kommer att användas),
  • en skottkärra (som efter byte av hjul är helt användbar),
  • fem sönderrostade trädgårdsstolar,
  • drygt 20 apelsinlådor i plast (som jag tvättat och tänker använda för förvaringsändamål),
  • fyra 150-liters soptunnor (som kommer att komma till nytta) samt
  • ett större antal galvaniserade kaninburar i bra skick (tidigare ägare födde upp kaniner och hade ett 70-tal samtidigt)
Den biologiska massan har jag kört genom flistuggen, och totalt har har fyllt drygt 120 stycken 100-liters sopsäckar, med 15-20 kg i varje. Säckarna har jag forslat till huvudporten där de mellanlagrats för att sedan portionera ut dem på gatan om cirka 12 säckar i taget för att låta kommunens förnämliga hämtningstjänst för trädgårdsavfall plocka upp dem varje tisdag.
Några av de kvarvarande sopsäckarna
Några av de kvarvarande sopsäckarna
Jag har funderat lite runt sopsäckarna och några uppenbara frågor väcks om vilka konsekvenser min aktivitet kan tänkas få när det gäller tillgång och efterfrågan, avgränsat till den lokala ekonomin. Kommer till exempel Mercadona (där vi inköpt säckarna) notera den kraftiga ökning av efterfrågan av sopsäckar och som konsekvens öka sina inköp? Kommer sopsäcktillverkningsföretaget (jag älskar svenskans möjlighet att skapa lååånga ord) uppleva en tillfällig försäljningspuckel? Kommer kommunens sophämtningstjänst notera volymökningen och behöva anställa mer personal? Jag har sett folk ägna sig åt att avhandla mindre intressanta ämnen...
Så här ser baksidan ut numera efter att kört jordfräsrally
Så här ser baksidan ut numera efter att kört jordfräsrally

Ekonomi

Vår privata ekonomi har nått högstanivåer i stort sett varje vecka under den senaste tiden, vilket förmodligen mer beror på gynnsamt marknadssituation än lyckade kortsiktiga manövrar. Men jag är nöjd över att mitt arbete med att se över balansräkningen ser ut att bli lyckat på lite sikt.
Nuvarande balanssräkning i grafisk form
Nuvarande balanssräkning i grafisk form
På tillgångssidan svarar anläggningstillgångarna, som en direkt följd av vårt husköp, numera för närmare 60% av de totala tillgångarna, vilket på längre sikt är oproportionerligt mycket. Vår andel eget kapital är närmare 80%, coh när vi säljer vårt nuvarande boende, kommer hela försäljningsbeloppet (efter omkostnader) att överföras från anläggningstillgångar till korta placeringar (främst aktier). När detta är klart räknar jag med att de nya levnadskostnaderna kommer att kunna täckas fullt ut av passiva inkomster (och då uppnår vi ett viktigt delmål). Framtiden får utvisa om i vilken grad verkligheten kommer att likna den karta jag ritar.

fredag 18 maj 2018

Husköp del 1: Fastigheten

Som jag kommenterade i mitt föregående inlägg har familjen Apelsinblomskusten efter mycket funderande, letande på Internet och husvisningar slutligen beslutat oss för att köpa en mindre villa med tomt en bit inåt landet.
Läsare som är intresserade av hur ett husköp går till och vilka omkostnader man bör ta med i beräkningarna kan lämpligen läsa mitt inlägg om ett fiktivt köp av en lägenhet i Torrevieja.
Men nu är det alltså skarpt läge och jag tänker i detta och kommande inlägg beskriva själva köpet och renoveringen av huset med målsättning att i samband med försäljning av vårt nuvarande boende bli vårt förstaboende, en process som vi räknar med kommer att ta cirka 2-3 år.
Det börjar bli dags att få en egen trädgård tycker Apelsinblomshund.
Det börjar bli dags att få en egen trädgård tycker Apelsinblomshund.

Fastigheten

Själva fastigheten är en fristående villa byggd på slutet av 70-talet uppförd på en tomt på drygt 800 m². Fastigheten ligger en bit inåt landet i en urbanización (bostadsområde med villor), belägen i dess utkant med härlig utsikt över apelsinodlingar. Huset är gediget med cirka 200 m² i ett plan (tre rum och kök, ett badrum samt större vardagsrum med öppen spis) inklusive terrass med tak, garage och friliggande paellero (ett slags bod med eldstad för mattillagning) och har en simbassäng. Någon trädgård är inte anlagd, utan tomten består mestadels av öppen matjord (d v s röd lerhaltig jord, marken användes innan den bebygdes för odling), vilket passar oss bra då vi har en större mängd träd och palmer som vi längtar efter att plantera i en riktig trädgård.

Köp och finansiering

Jag ämnar inte ange köpeskillingen, men jämfört med svenska storstadpriser och även med spanska sådana är priset relativt modest. Huset har värderats till ett värde cirka 40% över inköpspriset, vilket känns betryggande. Vi har beviljats ett hypotekslån på 100% av köpesbeloppet (vilket är lägre än 75% av värderingsbeloppet) och övriga omkostnader täcker vi med medel från sparkonto samt försäljning av motsvarande cirka 5% av aktieportföljen.

Renoveringsbehov

I princip kommer vi att renovera hela huset, vilket inkluderar golv, nytt kök, två badrum (ett nytt) samt sammanslagning av några av sovrummen. På utsidan kommer vi att anlägga en ny terrass och förmodligen ny swimmingpool samt ny paellero. Dessutom kommer vi att anlägga trädgård.
En del av vår nuvarande terrass. Med bland annat strelitiza augusta, magnolia grandiflora och kottpalm.
En del av vår nuvarande terrass. Med bland annat strelitiza augusta, magnolia grandiflora och kottpalm.

Totalt sett räknar vi med att tillkommande renoveringskostnader kommer att uppgå till 50-60% av köpeskillingen. Vi kommer att bekosta arbetet löpande med sparade medel från inkomst och utdelningar, vilket kommer att dra ned sparkvoten drastiskt under de kommande åren.

Försäljning av befintlig fastighet

När villan är renoverad kommer vi att flytta permanent och sälja vår befintliga bostad, ett obelånat radhus. Hela intäkten från försäljningen kommer därefter att investeras i aktier, vilket jag räknar med att med råge kompensera den lägre investeringsnivån p g a lägre sparkvot under renoveringsfasen. Andelen anläggningstillgångar/fastigheter i balansräkningen blir lite större än önskat under perioden, men det rättar sig till med tiden.
När allt är klart och allt damm och lagt sig räknar jag med något lägre boendekostnader, allt annat lika. Vilket passar bra in i min övergripande plan och målsättning.
Framtiden får utvisa hur det gick.

söndag 6 maj 2018

Utsikter

Som jag skrev i ett tidigare inlägg fick jag en blodpropp i benet, vilket har lagt sin prägel på de drygt två månader som förflutit sedan dess. Proppen är nu upplöst, jag har återgått till mitt arbete och genomgår diverse undersökningar för att försöka utröna vad som orsaken proppen. Livet återgår till sina normala banor och igår gjorde jag, för första gången på tre månader, min vanliga runda på 14 kilometer ned till havet, om än ej i löptakt så åtminstone i rask gångtakt.
Vardagsliv innefattar också de dagliga promenaderna med hunden, vilka jag var tvungen att ställa in medan mitt ben fordrade vilo- och högläge. April är en underbar månad med vanligtvis bra väder, och vandringarna genom apelsinodlingarna är en härlig upplevelse, med ett överflöd av apelsinblommor på träden och den stundtals bedövande söta doften från blommorna. Nedan kan ni se några foton från dessa promenader, och jag önskar att jag kunde ladda upp även doften av blommorna.
Riklig apelsinblom.
Riklig apelsinblom.

Det är skönast i skuggan trots att det fortfarande inte är alltför varmt.
Det är skönast i skuggan trots att det fortfarande inte är alltför varmt.
När knoppar brister. Fikon på vår takterrass. Observera bokeh-effekten i bilden.
När knoppar brister. Fikon på vår takterrass. Observera bokeh-effekten i bilden.

Till sist, men definitivt inte minst, har familjen Apelsinblomskusten efter en längre tids letande och övervägande gjort slag i att byta boende till en villa med tomt i en ort cirka 15 kilometer inåt landet. I skrivande stund har vi skrivit på preliminärt köpeskontrakt samt betalat handpenning och vi räknar med att kunna avsluta köpet inom någon månad. Vi kommer sedan att ta den tid vi behöver för att iordningställa huset och sedan genomföra flytten och slutligen sälja radhuset - troligen kommer detta att ta ungefär två år. Jag kommer att skriva om processen och hur detta påverkar vår resa mot ekonomisk frihet i kommande inlägg.

torsdag 8 mars 2018

Målstyrning

Även om min resa mot ekonomisk frihet inleddes tidigare, började jag blogga först i juni ifjol, och i ett inlägg i min miniserie om ekonomisk frihet formulerade jag följande mål:
Våra totala passiva årsinkomster ska, på en uthållig nivå, täcka eller överstiga våra totala årsutgifter senast under kalenderåret 2020.
Vi befinner oss nu i mars 2018, och med drygt två och ett halvt år kvar tänkte jag kika på om det är realisiskt att uppnå målet. Uppfyllelsen av målet bryts ned i tre huvudkomponenter: passiva inkomster, totala årsutgifter samt tidsfaktorn.
Jag brukar visualisera uppföljningen i olika diagram, som sammanställer större mängder data på ett överskådligt sätt. Nedan visas utvecklingen av mina utgifter samt förväntade utdelningar på månadsbasis.
Uppföljning av utgifter och passiva inkomster.
Uppföljning av utgifter och passiva inkomster.

Utgifter

Vad man direkt ser är en mycket kraftig ökning på utgiftssidan, efter att ha nått en låg nivå i mitten av 2017. Sedan dess har följande hänt:
  • Jag har bytt bil. Jag valde att finansiera hela köpesumman eftersom avkastningsnivån på mina investerade pengar är högre än skuldräntan. Dessa lån kommer att belasta utgiftssidan under cirka 3 år. För övrigt räknar jag att bilbytet blir neutralt för ekonomi (lägre underhållskostnader uppväger högre försäkring och högre bränslekostnad (bensin istället för diesel).
  • Diverse ej återkommande inköp för hemelektronik och hushållsapparater. Dessa påverkar uppföljningen under 12 månader.
Vad gäller bilen skulle jag kunna valt att betala den kontant, vilket varit positivt för utgifterna, men som hade grävt ett hål i balansräkningen. Ändå bättre skulle förstås varit att inte bytt bil överhuvudtaget, men jag är fortfarande beroende av bilen för att ta mig till arbetet, och underhållskostnaderna började skena under det sista året. Om/när familjen Apelsinblomskusten slutar förvärvsarbeta är vår avsikt att ha en bil (vi har för närvarande två), vilket reducerar den fula bruna ytan I grafen ovan.
Under de kommande året är målsättningen att nå 2017 års utgiftsnivå igen, exkluderat utgifterna relaterat för bilköpet. Sparkvoten kommer då fortlöpande att förbättras, då den under det senaste året minskat från närmare 70% till nuvarande 50%.

Passiva inkomster

De passiva inkomsterna har ökat kraftigt under de senaste året - jag har dels haft ett stort nettosparande och jag har dessutom medvetet sökt högavkastande aktier. Dippen för den senaste månaden är relaterad till en omstrukturering av min portfölj, där jag minskat i några av de mer högavkastande aktierna till förmån för säkrare tillväxtaktier. För närvarande täcker de förväntade passiva inkomster cirka 55% av de antagna långsiktiga utgifterna.

Tidsfaktorn

Tid är pengar och pengar är tid. Enligt mina antaganden ser det ut som min målsättning fortfarande är realistiskt uppnåelig, men samtidigt identifierar jag följande potentiella risker:
  • Den antagna utgiftsnivån är för låg. Det är mycket möjligt att det är så, men den är byggd på antagande och en längre uppföljning baserad på vår livsstil. Samtidigt tror jag att inkomstsidan kommer att vara högre än i antagandet - jag tror att vi kommer fortsätta att ha vissa inkomster från arbete under flera år.
  • Oförutsedda händelser. Jag är för närvarande sjukskriven på grund av en blodpropp i benet, och vet ännu inte vilka konsekvenser detta kommer att få på kortare eller längre sikt.

Slutsatser

Skulle jag själv dra några slutsatser av vad jag skrivit ovan, skulle de vara:
  • Ha tålamod och ha ett långsiktigt tänkande.
  • Undvik att äga bil om du kan, de kostar mycket mer än man tror. 
  • Sköt om din hälsa, för psykisk och fysisk hälsa är viktigare än pengar.

måndag 5 mars 2018

Åkte på en propp

Den sitter i mitt vänstra ben och på medicinskt fackspråk refereras det till som DVT, djup ventrombos. På enkel svenska betyder det blodpropp i de djupa venerna, i mitt fall var den cirka ett par decimeter då den diagnostikerades, lokaliserad mellan övre delen av vaden upp till ungefär mitten av låret. Det började ungefär en vecka tidigare, med en lätt smärta på insidan av låret, vilket jag tolkade som en lättare muskelsträckning. Värken gick att leva med, dock blev jag i slutet av veckan tvungen att ta Ibuprofen för att kunna sova (kanske borde jag ha sökt läkare redan då, men jag hade tidigare erfarenheter av muskelbristningar och att få en blodpropp fanns helt enkelt inte på kartan). Förra måndagen försvann dock symptomen i låret, och värken fick ned i knät och vaden, som svullnade upp och värkte. Jag insåg att min egna diagnos var felaktig och åkte till akuten och sedan till regionssjukhuset, där jag efter flera timmar och undersökningar fick diagnosen DVT.
Chuck Norris vet hur hur du åker på en propp.
Chuck Norris vet hur hur du åker på en propp.

Detta är dessvärre min andra större erfarenhet på kort tid av det spanska allmänna sjukvårdssystemet (den första var en ordentlig cykelvurpa då jag landade på huvudet), och jag hoppas att den slutliga balansräkningen blir positiv även denna gång. Jag är sedan en vecka tillbaka sjukskriven och injicerar dagligen propplösande läkemedel. För närvarande vet jag inte hur prognosen ser ut, men som jag ser det existerar endast ett alternativ, att bli helt återställd så fort som möjligt.
Då min behandling föreskriver obegränsad vila och väsentligt begränsad aktivitet, har jag mycket tid till allehanda värdsliga och själsliga funderingar. Om hur oförutsedda händelser kan kullkasta, eller åtminstone få stor inverkan på, vår aktuella livssituation och planering för framtiden. Och om man bör ta med oförutsedda händelser i planeringen... (Troligen inte, det är väl därför de kallas oförutsedda.)
Just nu befinner jag mig i ett läge, där jag ännu inte känner till vilka effekter jag kan räkna med - varken ofrivilliga effekter, såsom sjukskrivningens längd eller resulterande behov av ändrad livsstil, eller frivilliga effekter, till exempel om jag önskar och bör ändra på något i mitt arbetsliv - så för tillfället fokuserar jag på att bli återställd så fort som möjligt och därefter kommer jag att fundera över vilka konsekvenser som den här händelsen bör och kommer att få på kortare och längre sikt.
I princip tror jag att mina planer inte kommer att ändras i det väsentliga, åtminstone inte på längre sikt, men jag får troligen anledning till att återkomma till detta i kommande inlägg.

tisdag 30 januari 2018

La gota freda

De lokala myndigheterna har i helgen utfärdat varning för effekterna av la gota freda. Gota freda är valenciano (det lokala språket här i den autonoma regionen Valencia) för gota fría, som översatt till svenska blir kall droppe. Begreppet avser ett meteorologiskt fenomen som är resultatet av en kallfront inkommande norrifrån som rör sig på hög höjd (5.000-10.000 m) och som då den krockar med varmare luft i medelhavsområdet skapar kraftiga regnoväder.
Så här uppstår la gota fría. Kallt möter varmt.
Så här uppstår la gota fría. Kallt möter varmt.

Den vanligaste säsongen för la gota fría är under månaderna oktober och november, men i år har det fenomenet inträffat i januari, med kraftig nederbörd som följd.
Promenad på översvämmad gata.
Promenad på översvämmad gata.
I Spanien brukar man använda enheten liter per kvadratmeter (dm³/m²) när man mäter mängden nederbörd, och den motsvarar direkt enheten millimeter (mm), som ju brukar användas i Sverige. För att ge er en idé om hur mycket det kan regna, är det spanska rekordet 817 mm, som föll under 24 timmar i Oliva (söder om Valencia) den 3:e november 1987. Vi pratar alltså om nästan en meter vatten.
Riskbenägen? Aktiehandel är ett annat alternativ.
Riskbenägen? Aktiehandel är ett annat alternativ.
När jag skriver är det söndag den 28:e januari och regnet formligen vräker ned utanför fönstret. Enligt det meteorologiska instituten kan vi räkna med cirka 100 mm under 12 timmar, med maximal nederbörd på motsvarande 20-30 mm per timme, alltså långt ifrån historiska rekordnivåer, men tillräckligt för att skapa trafikproblem.
Utmärkt marknad för undervattensbilar?
Utmärkt marknad för undervattensbilar?
Det är i alla fall ganska skönt att sitta inomhus och kunna titta ut på eländet. Och för er som inte har förmånen att njuta av fenomenet på plats, finns det många videor att beskåda på Youtube - nedan en som visar en populär turistort under förhållanden som de flesta inte känner till.
Alicante i mars 2017



söndag 28 januari 2018

Spansk trafikskola del 4: Användning av signalhornet

Efter att i de tre inledande avsnitten ha gått igenom de mest grundläggande koncepten för att bli en framgångrik bilförare i den spanska trafiken, kommer vi i det fjärde avsnittet lära oss hur man bör bete sig för att smälta in i trafiken och kunna tas för vilken infödd trafikfara som helst.
I likhet med det sydeuropeiska kropps- och verbala språket, som kännetecknas av gestikulerande med armarna, fysisk närhet till den man pratar med samt en allmänt hög ljudnivå som grundinställning, bör vi alltså inta en yvig körstil (exempelvis med snabba och oväntade körfältsbyten) samt inse att vi måste göra väsen av oss för att inte sticka ut ur mängden (här kan vi lämpligen använda signalhornet, som till skillnad från körfältsvisaren, bör användas frekvent för att försäkra sig om att den inte slutat fungera eller har minskat sin signalstyrka).
Läs situationen. Föraren är i beredskap att vid behov använda signalhornet.
Lär dig läsa situationen! Föraren har intagit beredskap att vid behov använda signalhornet.
 Jag ämnar förklara vad jag menar med några korta exempel.
  • Föraren i bilen framför dig har inte uppmärksammat att trafikljuset slått om till grönt. Lämpligt beteende: tuta irriterat.
  • Du närmar dig i skarp kurva med dålig sikt på en smal landsväg. Lämpligt beteende: använd signalhornet för att markera att du ska genom kurvan (oavsett hur låg sannolikheten är att andra fordon kan höra dig).
  • Fotgängaren har utan tanke på sitt eget liv börjat gå över gatan på övergångsstället och tvingat dig att stanna. Lämpligt beteende: gestikulera irriterat eller använd lämpligt okvädesord.
  • Du har stannat vid ett trafikljus, och då du är inbegripen i ett samtal med medpassageraren, märker du inte att trafikljuset slått om till grönt, och bilisten bakom tutar på dig. Lämpligt beteende: vifta i luften med armarna och om tutandet inte upphör, kan det vara i sin ordning att tuta tillbaka.
Exemplen ovan är baserade på 17 års praktisk erfarenhet av spansk trafik, och även om jag varken kan eller vill utge mig för att vara auktoriserad bilskolelärare, betraktar jag ändå 17 år utan allvarligare incidenter som en mindre bedrift.
Ett tidsenligt sätt att hantera klagomål utan att använda signalhornet.
Ett tidsenligt sätt att hantera klagomål utan att använda signalhornet.
Föregående avsnitt i trafikskolan:

torsdag 25 januari 2018

Beteendevetenskap

Kan man och bör man tillämpa sådan på sig själv? Beteendevetenskap, alltså.
Jag ställer mig frågan efter att ha tittat på min historiska statistik över aktierelaterade transaktioner. Jag började handla med aktier 1995, och omfånget av handeln var till en början ganska blygsam. Min investeringsfilosofi handlade till stor del om att köpa och behålla aktierna under ganska långa tidsperioder, och resultatet var ganska tillfredsställande.
Under de senaste fyra åren har jag ökat aktiviteten kraftigt, framför allt på köpsidan men oroväckande nog även på säljsidan. Trots att min uttalade investeringsfilosofi handlar om långsiktighet, upplever jag att jag blivit mindre tålmodig med investeringar som inte utvecklar sig som jag tänkt tillräckligt fort, eller så påverkas jag alltför mycket av kortsiktiga externa influenser (börsens utveckling, analytikers rekommendationer och andra bloggare).
Antal köp- och säljtransaktioner per år 1995-2017
Jag misstänker att min målsättning om att uppnå bli ekonomiskt oberoende senaste 2020 påverkar mitt beteende, och förmodligen negativt, i den mening att den skapar onödig stress och kortsiktighet samt en underliggande omedveten drift mot att ta högre risk för att snabbare nå målet. Och vid några gånger när jag tagit en högre risk har jag inte varit beredd att löpa linan ut (på grund av rädsla att göra förlust) och ge investeringen chansen att utvecklas (mitt bästa exempel på detta är en större post Nordic Leisure med GAV på 5,60 kr som något halvår senare stigit till närmare 30 kr).
Taskig timing?
Taskig timing?

En av målsättningarna under 2018 kommer därför att bli att minska min egen volatibilitet när det gäller aktieportföljen.

lördag 20 januari 2018

Veckopeng

Vid min regelbundna genomgång av min ekonomiska situation, konstaterade jag att jag under kommande vecka 4 inte kommer att erhålla någon utdelning, till skillnad från årets inledande tre veckor och större delen av av fjolårets veckor.
Faktum är att jag under fjolåret inkassade utdelningar under alla veckor utom sju. Jag erkänner att jag älskar täta utdelningsbombmattor och kontinuerligt kassaflöde, men veckovisa utdelningar är ändå inget jag i sig eftersträvat.
Olivträd. Ger årlig utdelning.
Olivträd. Ger årlig utdelning.

Då jag investerar en stor del av min portfölj i svenska aktier, vars utdelningssäsong är som hetast under under första halvan av året, erhåller jag största delen av mina utdelningar under april och maj.
Tabellen nedan visar vilka aktier som betalat utdelning i respektive vecka under 2017.
Vecka Utdelande bolag
2017-01 -
2017-02 Global X Superdividend ETF, Klövern pref
2017-03 Realty Income
2017-04 Prospect Capital Corp
2017-05 -
2017-06 Eolus Vind b, PIMCO Corporate & Income Strategy Fund, YieldShares High Income ETF
2017-07 Akelius pref, Global X Superdividend ETF, SAS pref
2017-08 Prospect Capital Corp, Realty Income
2017-09 -
2017-10 PIMCO Corporate & Income Strategy Fund, YieldShares High Income ETF
2017-11 Global X Superdividend ETF, Philly Shipyard
2017-12 Johnson & Johnson, Realty Income
2017-13 Prospect Capital Corp
2017-14 Castellum, Electrolux b, Lucara Diamond Corp, YieldShares High Income ETF
2017-15 Klövern pref, PIMCO Corporate & Income Strategy Fund
2017-16 Global X Superdividend ETF, Vestas Wind Systems
2017-17 Realty Income
2017-18 Unlimited Travel Group, YieldShares High Income ETF
2017-19 AT&T, BME
2017-20 Akelius pref, Global X Superdividend ETF, SAS pref, Swedish Match
2017-21 Realty Income
2017-22 Rottneros
2017-23 YieldShares High Income ETF
2017-24 -
2017-25 Björn Borg, Global X Superdividend ETF, Realty Income
2017-26 Prospect Capital Corp
2017-27 YieldShares High Income ETF
2017-28 Enagas, Fast Partner pref, Klövern pref
2017-29 Global X Superdividend ETF, Realty Income
2017-30 Prospect Capital Corp
2017-31 -
2017-32 YieldShares High Income ETF
2017-33 Akelius pref, Global X Superdividend ETF
2017-34 Realty Income
2017-35 Prospect Capital Corp
2017-36 YieldShares High Income ETF
2017-37 BME
2017-38 Global X Superdividend ETF
2017-39 Prospect Capital Corp, Realty Income
2017-40 Castellum, YieldShares High Income ETF
2017-41 -
2017-42 Global X Superdividend ETF
2017-43 Prospect Capital Corp, Realty Income
2017-44 -
2017-45 AT&T, YieldShares High Income ETF
2017-46 Akelius pref, Global X Superdividend ETF
2017-47 Hennes & Mauritz b, Realty Income
2017-48 Prospect Capital Corp
2017-49 YieldShares High Income ETF
2017-50 Global X Superdividend ETF
2017-51 Mapfre
2017-52 Enagas, Prospect Capital Corp, Realty Income
2017-53 BME, YieldShares High Income ETF



torsdag 18 januari 2018

Fallas i Valencia

Jag har, som nämns här på bloggen, varit bosatt på Apelsinblomskusten sedan år 2000, och det bör betraktas som närmast omöjligt att undvika det stora antal festligheter (fiestas) som tilldrar sig för att fira i stort sett vad som helst, var som helst och när som helst (och helst ofta). En av de större fiestas tilldrar sig årligen i Valencia, nämligen Fallas (som numera räknas som världsarv). Fallas tjuvstartar redan i början av mars, men de viktigaste datumen är 15-19 mars då de stora fallasstatyerna, som  konstruerats under året, monteras och sedan bränns ned.
Detta är för övrigt en text som jag skrev år 2001, som jag i sparsamhetens tecken alltså återanvänder här (med några smärre uppdateringar).

Fiestan Fallas

Fallas är tveklöst den viktigaste fiestan i Valencia. Namnet kommer sig av de stora statyer som man varje år konstruerar och sedan bränner upp (eller ned). Fiestan äger rum i början av mars och varar två veckor, varav de sista dagarna är de viktigaste. Den 15:e mars börjar statyerna monteras upp och den 19:e bränns alltihop ned. Det bör tilläggas att den själva nedbränningen alltid genomförs den 19:e mars, oberoende av vilken veckodag den infaller på. 
Fallan på la Plaza de Ayuntamiento 2001 (som utkast)
Fallan på la Plaza de Ayuntamiento 2001 (färdig version)

Vad är Fallas?

Fallas är stora konstverk - som jättelika statyer - med en trästruktur och en yta av gips målad i klara färger. Varje falla har sitt eget tema och konstnärerna försöker överträffa de andras fantasi. Det finns föreningar i kvarteren som enbart ägnar sig åt att skapa fallas. Under året säljer de s k falleros lotter och sparar pengar för att konstruera den snyggaste fallan. Totalt finns det ungefär 75 större fallas och bland dessa några som kostat mer än 200.000 euro (närmare 2 miljoner kronor) att göra. Varje falla har sina falleras och falleros - personer klädda i en traditionella dräkter.
En falla av modell 2000 - numera nedbränd
En falla av modell 2000 - numera nedbränd
Man kan bara beundra fallas några få dagar eftersom man bränner nästan alla - den vackraste sist. Fastän det kan verka vara en underlig tradition att bränna ned hela rasket, är det ganska naturligt eftersom det inte finns möjligheter att spara alla dessa enorma statyer och om trafiken är en finne i arslet normalt sett kan du föreställa dig att behöva kryssa omkring mellan dinosaurier och överdimensionerade gubbar varje dag. Det är dessutom en tradition att kvinnorna - falleras - gråter medan fallasarna (heter det möjligen så i plural?) brinner. Jag har hört att det finns folk som kommer enbart för att se falleran gråta.
Huvudfalleran år 2001
Huvudfalleran år 2001

Mascletà

Mascletà är ett sort fyrverkeri som man brassar av på dagen. Eftersom man inte kan se några färger på dagen koncentrerar sig mascletàn åt att skapa ljud (eller oljud ;). Det börjar med några kraftiga explosioner (i detta skede brukar fåglarna lämna platsen), fortsätter med mer oväsen (då brukar jag själv avlägsna mig från epicentrum) och slutet är som ett oavbrutet åskdån som kan göra vilken person som helst döv. En mascletà brukar vara mellan fem och tio minuter. De kraftigaste macletàs under fallas kan man avnjuta varje dag klockan två på la Plaza de Ayuntamiento. Men kom ihåg att komma i tid eftersom det varje dag kommer mer än 10 000 personer för att se (och höra) spektaklet. Många av dessa anländer på motorcykel och efteråt kan man se ett gatlopp som nästan är lika intressant som själva mascletàn.
Fjolårets mascletà den 19:e mars

El castillo

El castillo (slottet) kallas en sorts fyrverkeri, som använder en stort antal olika pyrotekniska produkter för att åstadkomma ett särskilt spektakulärt och effektfullt skådespel med ljud- och ljuseffekter på olika höjd och med olika form. Ett normalt castillo burkar vanligen vara en halvtimma och göra av med ungefär 500 kilo krut.

måndag 15 januari 2018

Varsel

Det har varit lågtryck på Apelsinblomskusten, i varje fall vad gäller skrivande av nya inlägg på bloggen.
Micke på Sparo sammanfattade förresten på ett utmärkt sätt vad som gör en blogg bra. Jag kan bara konstatera att min uppdateringsfrekvens (ett av kriterierna i Mickes inlägg) efter en sprudlande början sjunkit till ett minimum. Det enda positiva med detta är väl att uppdateringarna åtminstone knappast kan bli mindre frekventa. Är då detta ett varsel, en föraning, om att inläggsfrekvensen kommer att återgå till en mer normal frekvens? Tja, vi får se vad som kan betraktas som normalt.
Så, vad har hänt på Apelsinblomskusten under dessa månader? Lite kortfattat kan man sammanfatta del hela så här:
  • Familjen Apelsinblomskusten beslutade under slutet av året att byta en av våra bilar (som fyllde 10 år).
  • Min Sony Vaio laptop började krångla och jag blev tvungen att skaffa ny dator. Detta tillsammans med bilbyte och en hel del andra oplanerade engångsutgifter bidrog till att årets utgifter blev väsentligt högre än önskat och planerat.
  • Jag fick på ett dyrköpt sätt erfara att även motionssporter kan ha sina risker. 2017 avslutades i två av varandra oberoende incidenter med en cykelvurpa, som nästan kostade mig ett öga, under nedfart samt ett snedvridet knä (en skada som i mitt fall statistiskt sett vanligtvis uppstår i kontorsmiljö).

Efter att summerat ihop 2017 kan jag konstatera att:
  • Mina utgifter har ökat betänkligt (en ökning med i snitt omkring 500€ i månadstakt). Trots ökade inkomster har sparkvoten på årsbasis sjunkit från 68% till 58%.
  • Nettoutdelningarna ökade med 68% och täckningsgraden för verkliga utgifter hamnade på årsbasis på 31% (täckningsgraden hade varit betydligt högre om jag hållit nere kostnaderna).
  • Min tidplan för att bli ekonomiskt oavhängig trots allt tuffar på enligt beräkningarna.

Nedanstående visas grafiskt utvecklingen av mina genomsnittliga månadskostnader per kostnadskategori - jag orkade inte översätta kategorier direkt i grafen, men nedifrån och upp är de: livsmedel, bostad, läkemedel etc, husdjur, fordon, kläder och hygien, kommunikation (telefon, internet m m), dator och hårdvara, nöje samt övrigt. Linjen med fyrkanter visar genomsnittlig momentan nettoutdelning baserat på aktuella innehav. Den kraftiga tillväxten i passiva inkomster hamnar tyvärr i skuggan av en ändå kraftigare ökning av kostnaderna.
Utveckling av genomsnittliga månadsutgifter per kategori.
Utveckling av genomsnittliga månadsutgifter per kategori.

Slutligen en bild från en promenad bland apelsinfälten. De flesta clementinerna och mandarinerna är nu plockade, men fram till april finns det fortfarande apelsiner (av sorterna navel, navelate, etc). Vid plockningen görs oftast en första grovgallring, och de bortsorterade frukterna kan vara lite omogna, ha insektsbett eller vara övermogna - men fullt ätbara och fantastiskt goda.
Omkring 50 kg bortsorterade clementiner.
Omkring 50 kg bortsorterade clementiner.