Att ta höjd

Jag tilltalas av bruket av analogier för åskådliggöra svårbegripliga begrepp och processer. När det gäller ekonomi finns det många analogier som kan kopplas till idrotten.
Till exempel kan man beskriva processen att uppnå ekonomisk frihet som ett maratonlopp. Det är ett långt lopp, som kräver god förberedelse, uthållighet och under loppet brukar man ha flera svackor, som det gäller att komma över, för att nå målet. Under loppet gäller det att vara konstant, det är ju till exempel ganska meningslöst att spurta vid 10 km för att senare tvingas lunka för att krafterna tryter.
Ett annat exempel som jag gillar, är begreppet att ta höjd, vilket kan jämföras med att spara. Tänk dig att du är på en cykeltur. Du har en lång uppförbacke framför dig, men där du är uppe vet du att du har tagit höjd, och kan njuta av en nerförsbacke utan ansträngning. Ekonomisk frihet är att ta höjd inför framtiden, tänk dig att du kommit upp på sån höjd att du kan åka nedförsbacke utan att behöva trampa under resten av livet! Det är klart att om du cyklar för fort nedför (gör åt för mycket pengar), kanske backen inte räcker till och du får cykla uppför på nytt. Och givetvis har du också möjlighet att välja att fortsätta att cykla uppför (inte för att du behöver, utan att för att du vill), kanske för att söka nya utmaningar eller omväxlingar.

Från cirka 800 meters höjd på cykeltur disig dag. I bakgrunden syns Medelhavet.