onsdag 28 juni 2017

Det var inte jag

No tengo la culpa. Det är inte mitt fel. Yo no he sido. Det var inte jag som gjorde det.
Jag har bott utanför Sverige alltför länge för att komma ihåg hur pass ofta man stöter på ovanstående fraser hemma i Svedala.
Det är klart att det aldrig är roligt att tillstå att felet är ens eget, men min personliga erfarenhet efter ungefär 17 år i Spanien är att det är viktigare här än i Sverige att skylla ifrån sig problemen och att hitta en syndabock. Ibland verkar detta till och med vara viktigare än att hitta en lösning. Inte minst märks detta i politiken, där det tycks vara viktigare att hitta motståndarens fel än att själv försöka komma med konstruktiva förslag.
Bara genom att byta ut ordet culpa (som syftar på skuld, tadel och inblandning) mot responsable (som har med ansvar att göra) har man tagit ett stort steg mot en mer konstruktiv dialog.

Det var inte jag som gjorde det
Det var inte jag som gjorde det

Nu kan det ju vara så att jag feltolkat situationen och orättvist förtalar en hel nations befolkning. Och skulle det vara så, vill jag att ni ska veta att felet i så fall inte är mitt, jag har troligen blivit felinformerad och det är nog egentligen inte jag som skrivit detta.

4 kommentarer:

  1. Inressant tanke, yo no se är ett enkelt sätt att kommer ur ovälkomna diskussioner medan den svenska motsvarigheten är så ovanlig att den är avväpnande, här i NL är erkännande vid skuld ja, so was het är enkelt eftersom ursäkter saknas i dagligt tal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att dessa uttryck och benägenhet eller ovilja att erkänna fel sitter ganska djupt rotat i ett folks gemensamma värdegrund (och nu generaliserar jag ganska kraftigt), och det är på både gott och ont. Till exempel saknas behovet här i Spanien att söka konsensusbeslut på samma sätt som i Sverige, vilket kan vara ganska skönt ibland och som kan leda fram till ganska märkliga och ogenomtänkta i andra situationer.

      Radera
  2. Bra poäng! Jag ser det som en av de viktigaste milstolparna på färden mot vuxenlivet - istället för att försöka hitta ett sätt att vara utan skuld för det som blir fel, tar man ansvar och ser till att det inte blir fel från första början. Låter lite tramsigt självklart nu men det var en stor insikt när man var 17-18.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är också demoraliserande att se när personer kommer undan sitt ansvar när de skyller ifrån sig. Jag vill dock tro att alla får vad de förtjänar till slut. Som man sår får man skörda, etc...

      Radera