Mitt liv som mekanisk turk

Nåja, egentligen är det inte riktigt sant, jag har inte förvandlats till en mekanisk turk, däremot har jag i mitt sökande efter arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån via datorn utvärderat Amazons marknadsplats Mechanical Turk, där mänskliga arbetare utför arbetsuppgifter som dedöms vara svåra för en dator att utföra. Det handlar om artificiell artificell intelligens.
För varje godkänd arbetsuppgift utbetalas 0,01$ till 15$ (jag vet inte riktigt var taket är, men den högsta ersättningen jag tagit emot var på 7,50$), och de allra flesta ligger mellan 0,01-0,05$. Timlönen blir därför låg, och de allra flesta arbetarna verkar komma från traditionella låglöneländer. Efter att ha genomfört 330 uppgifter har jag skrapat ihop hela 46$, vilket har gett en uppskattad timlön på cirka 2$/timme.

En turkisk mekaniker är ej detsamma som en mekanisk turk

Ett icke trivialt problem gäller själva utbetalningen av den intjänade ersättningen. När jag först testade Mechanical Turk under 2018, kunde endast amerikanska medborgare föra över ersättningen till sitt lokala bankkonto och den enda alternativet för utländska arbetare var att föra över beloppet till ett presentkort på amerikanska amazon.com. Då det knappast är lönsamt att importera varor från USA, har jag därför fortfarande 18$ tillgodo i presentkort från 2018.
Ifjol beslöt sig Amazon att erbjuda utvalda arbetare möjligheten att föra över pengarna till ett utländskt konto via tjänster som Hypervallet. Kruxet är ordet utvalda - i mitt fall är jag inte bland de utvalda, och Amazon har inte (offentligt) berättat vilka kriterier som används i urvalsprocessen. Som ett resultat har jag just nu 28$ innestående, och enda alternativet är att för över även detta belopp till ett presentkort på amazon.com. Jag väljer att avvakta och hoppas på att jag snart når himmelriket och blir en av de utvalda.

Den ursprungliga schackspelande mekaniska turken

För övrigt kommer begreppet mekanisk turk från en mekanisk schackrobot i turkisk dräkt, som kunde röra huvud och ögon och flytta schackpjäserna med sin arm. Roboten konstruerades 1770 av Wolfgang von Kempelen, och uförde sin uppgift så framgångsrikt att den vann mot välkända personer som Napoleon och Benjamin Franklin (de kanske var bättre på andra saker än att spela schack). Trots att roboten till synes kontrollerades av ett finmekaniskt underverk, handlade det dock inte om ett tidigt genombrott i artificiell intelligens, utan i själva verket styrdes roboten av en duktig (och småväxt?) schackspelare gömd inne i apparaten.