Husköp del 2: grundläggande renoveringsarbete

Som jag skrev om i fjol har familjen Apelsinblomskusten köpt ett hus från slutet av 70-talet. Huset ligger i utkanten av ett bostadsområde (urbanización) ungefär 12 km fån kusten och har tillgång till vatten och avlopp, el och naturgas.
Det har alltså gått över ett halvt år sedan inköpet, men vi har inte varit sysslolösa - tvärtom har vi haft fullt upp med grundläggande saneringsarbete samt grov- och detaljplanering för att göra om fastigheten till vår drömbostad. Vår plan är ambitiös, men vi siktar på att kunna hålla nere kostnaderna genom gott projektarbete samt genom att utföra så mycket av arbetet som möjligt i egen regi (den större delen av arbetet, inklusive vitala delar som vatten- och avlopp och elinstallation, kommer dock att utföras av fackmän). Jag räknar med att drifts- och levnadskostnader kommer att bli samma eller lägre som i vårt nuvrande boende (i radhus)
Huset i sig är mycket välbyggt, men behöver totalrenoveras inuti. Vad gäller tomt och övrigt byggnation, så var stora delar av tomten täckt av regnskogsliknande vegatation och den tidigare ägaren hade tydligen en förkärlek för att använda vattendunkar, plastbackar och diverse betongbyggstenar som konstruktionsmaterial (vilket jag skrev en del om i ett annat inlägg). Övrigt byggnation inkluderade diverse magasin, en paellero (d v s ett uthus anpassat för matlagning) och en ovanmarksbassäng.

Så här såg baksidan av huset med diverse paellero, uthus och hundkojor

Vi kom snart fram till att vi skulle riva det mesta av dessa byggnader, då de på ett effektivt sätt skärmade av utsikten mot apelsinträdsodlingarna på baksidan av huset. Egentligen hade vi också velat göra om bassängen till en markpool, men sådana idéer övergav vi snabbt efter att ha pratat med grannar som upplyst oss om att såväl hus och bassäng är uppfört på berg av den hårdare sorten.
Sagt och gjort... Vi sökte bygglov och kontrakterade en entreprenör som utförde rivningsarbetet samt kopplade på huset till avloppssystemet (det hade septiktank tidigare). Några veckor och fem byggcontainrar senare såg det ut som på bilden nedan. Jag bestämde mig för att bässängen skulle bli ett av mina projekt, för att 1) sänka höjden cirka 40 cm för att få bättre utsikt samt göra den mer estetiskt tilltalande, 2) att installera ett filtreringssystem (vilket är nödvändigt för att upprätthålla en god vattenkvalitet vid de höga temperaturerna här) samt att 3) täta bassängen och bygga trappor, putsa och måla, etc.

Är detta någon slags försvarsanläggning? Utsikt efter rivningarbetet

Så, jag satte igång och började hacka med min slagmejsel modell större i den första delen av arbetet med att sänka höjden. Efter första dagen var jag på gränsen till att bli deprimerad, efter flera timmars hackande hade jag ännu inte kommit igenom den 45 cm breda muren... Jag gav mig inte, efter ytterligare en dags arbete hade jag i alla fall kommit igenom, men med insikten om att jag behövde kraftigare verktyg.

Byggd för att att motstå ett kärnvapenanfall...

Efter två dagars slit

Då jag även har en del gjutna betonggolv som jag ämnar ta bort, bestämde jag mig för att införskaffa en större pneumatisk slaghammare... Och nu gick det bättre... Trots viss lärotid hackade jag första dagen med hammaren bort dubbelt så mycket på halva tiden. För övrigt är denna typ av arbete mycket bra för att bygga upp en god grundkondition och arm- och ryggstyrka. Hackandet i sig kräver uthållighet och bortförandet av rivningsmassorna kräver bra rygg-, ben- och armmuskler.
I ett bygg- eller renoveringprojekt lär man lär sig också mycket annat som är bra att kunna. Till exempel om projektplanering och ritningsarbete, logistik, bygglov, kostnadsbudgetering och uppföljning. När huset så småningom står färdigt kommer jag att ha allting fullständigt dokumenterat och jag räknar med att kunna genomföra det mesta av underhållsarbetet själv, eftersom jag vet hur huste är gjort och vilka material som använts.

Del av rivningsmassorna

Efter tredje dagen

Resten av revningsarbetet är numera historia, se nedanstående bildsekvens after varje dags arbete (utspridda över en två veckor lång period)... Jag kommer att skriva fler inlägg om renoveringsarbetet allt eftersom det framskrider... Och om intresse finns även om hur mycket det kostar att bygga och renovera här på Apelsinblomskusten...

 

 

 

 

 

Klart efter tio arbetsdagar! I alla fall klart för att fortsätta med nästa steg...

Promenad med Apelsinblomshund

Vid det här laget hade jag egentligen tänkt skriva en statusrapport över mina renoveringsprojekt i det hus vi köpte i maj ifjol. Aktiviteterna pågår visserligen för fullt, men av olika anledningar har de dragit ut något på tiden varför jag väljer att avvakta med att skriva tills det finns lite mer bildmaterial att visa upp.
Istället får ni ett kort bildreportage från en av mina favoritaktiviteter, nämligen de dagliga promenaderna med Apelsinblomshund.

På spaning

För nytillkomna läsare kan jag upplysa om att Apelsinblomshund är en golden retrievertik på 5 år som är trogen följeslagare till och ständig medlem i familjen Apelsinblomskusten. Det sägs att hunden är människans bästa vän, och Apelsinblomshund lever verkligen upp till detta rykte.

Apelsinblomshund undersöker fallfrukt

Det börjar gå mot senvinter, och de flesta varianterna av clementiner och mandariner börjar nu bli övermogna. Då kan man istället se fram emot de större apelsinsorter som odlas här i trakten, som Navel, Navelina eller Navelete. De allra sötaste och godaste plockas i april och maj, och enstaka eftersläntrande apelsiner som mognat särskilt sent kan man hitta så sent som i juni, det vill säga efter det att apelsinträden blommat. Apelsinblomshund älskar apelsiner, både att leka med som för att äta med och utan skal.

En ovanligt utformad clementin

Apelsinblomshund heter egentligen något annat.

Vinter på Apelsinblomskusten

Vad är det säger ni? Det finns väl ingen vinter på spanska kusten, och om det funnes så är det väl i alla fall inte särskilt kallt.
Men där tar ni fel. Det är just nu vinter här på Apelsinblomskusten, och inte endast enligt kalendern utan även enligt termometern. I natt gick temperaturen ned till -3ºC, och det är ungefär så kallt det blir här.
Men det är inte så särskilt synd åt de utlandssvenskar som väljer att trotsa kölden. Redan vid klockan nio hade temperaturen gått upp till 6ºC och mitt på dagen var det runt 15ºC.

Morgonpromenad med Apelsinblomshund

Ni ser rätt, daggen har blivit till frost

Apelsinblomshund trivs utmärkt när temperaturen är låg

Defibrillering

Kontemplera diagrammet nedan. Det visar hushållet Apelsinblomskustens nettoändring av totala likvida tillgångar per vecka sedan 1996 (min detaljerade ekonomiska uppföljning inleddes för övrigt i slutet av 1995 och sedan dess utökats till en stort och komplext kalkyark på ungefär 16 megabyte med 42 sammanlänkande blad, där jag hanterar både historik, nutid och prognoser). När man granskar tidsserien kan man lätt se att utslagen, både de positiva och negativa, har ökat sin amplitud över tiden, och då konsekutiva veckor växlar kraftigt mellan positiva värden är det ett tecken på at min ekonomi blivit mer volatil, ungefär som börsens "skräckindex" VIX.
Det ser ju ganska kaotiskt ut, och även om det rent optiskt går att se att den totala delsumman av alla staplar blir positiv, är det svårt att utskilja någon trend.

Veckovis uppföljning av förändring av likvida tillgångar

Nedanstående diagram visar löpande genomsnittliga värden för 10-veckors perioder för samma datamängd (y-axels skala är en femtedel av föregående diagrams). Det ser fortfarande ganska volatilt ut, men det blir enklare att se kortsiktiga trender.

10-veckors löpande genomsnittligt värde

Då vi tittar på löpande genomsnittliga värden för 52-veckors perioder framgår långsiktiga trender tydligt (skalan är samma som för föregående diagram). Långa perioder med positivt genomsnittligt utfall resulterar i stora positiva kassaflöde, som kan återinvesteras. Då lutningen på kurvan växlar till att bli negativ, kan det vara inledningen på en längre negativ trend.

52-veckors löpande genomsnittligt värde

Nu måste man ju naturligtvis även ta hänsyn till de bakomliggande motiven till svängningar och tendenser. Det är stor skillnad på om utfallet beror på börsens humör, sparkvot eller tillfälliga utgifter. Exempelvis beror den stora nedgången under stora delar av perioden från 2010 till 2012 på frivillig amortering på vårt radhus. Den kraftiga nedgången nedgången (som verkar markera slutet på en exceptionellt lång period av kontinuerligt positivt utfall) under de senaste 5 månaderna är en kombination av höga omkostnader för renovering av vårt nya hus samt en ganska kraftig nedgång hos börsrelaterade värdepapper.
Nedan visas diagrammet i den form jag använder det, med de tre datamängderna sammanslagna. Det här är ett av de sätt jag använder för att försöka förstå min ekonomi bättre, och genom den har jag förmodligen blivit mer långsiktig i mitt tänkande. Visst ser det härligt grötigt ut! Mums för en ekonomiintresserad ingenjör...

Allt på en och samma gång!

Gotti-Gott-Gott! Nytt år!

Jepp, så har det alltså blivit 2019. Det har gått 19 år sedan allting skulle sluta att fungera på grund av milleniumbuggen och snart 7 år sedan jorden skulle gå under helt enkelt eftersom mayafolkets kalender inte sträckte sig längre.

Ska Trump flera år senare lyckas med det som mayafolket förutspådde skulle ske 2012?

Jag skulle kunna tänka mig att bjuda på några egna spådomar om framtiden. Men det ska jag inte göra, det blir bara fel. Istället bjuder jag på ett citat av Otto Ludwig (tysk författare 1813-1865):

"Det enda säkra man vet om framtiden är att det blir allt mindre av den."

Några fler citat på samma tema, smaka och sug på dessa:

"Oroa dig inte för morgondagen, i övermorgon är den över." (Okänd)

"Jag tänker aldrig på framtiden. Den kommer snart nog ändå." (Albert Einstein 1879-1955)

Själv både tänker jag på framtiden och morgondagen och planerar för den, med en skräckblandad förtjusning inför vad som kan förmodas komma att hända. Jag har i skrivande stund 19 arbetsdagar kvar tills min två år långa tjänstledighet inleds och jag ser fram emot den med oerhörd längtan samtidigt som jag fasar inför den avgrund jag står att begrepp att kasta mig utför. Ett vägt genomsnitt av dessa känslor blir dock ganska bra, så jag tutar och kör.
Just det, jag höll ju på att glömma att önska eder alla ett Gott Nytt År. Samt att edra bästa estimat för året kommer att överträffas med råge.





PS. Jag försöker mig på en spådom i alla fall. OMXS30 kommer att stiga med 12% i år. Kom ihåg var ni läste det först.

Med Jesús som chef

Ni läser alldeles rätt. Sedan en tid tillbaka leds jag av Jesús under en väsentlig del av mitt vakna liv. Jesús är expert på lean manufacturing och kommer för övrigt inte från Nasaret utan är en lokal förmåga från valenciaregionen.
Jag har alltså inte gått och blivit frälst på äldre dar (jag var det inte tidigare heller för den delen, vill jag påpeka) utan det handlar om en av de numerösa förändringar som pågår på min arbetsplats. Min arbetsgivare sedan ungefär 14 år bytte ägare strax före semestern, och de nya ägarna vill, som sig bör, sätta sin prägel på företaget. Det ska omstruktureras, rationaliseras, usla ekonomisystem ska ut, usla ekonomisystem ska implementeras, gamla trotjänare ska ut, de nya ägarnas högra händer ska börja peka hit och dit. Kort sagt, saker och ting ska ändras och det ska fattas beslut.

Men det ska det bli ändring på! Ja, inte de nya ägarnas förändringsarbete, det kan jag knappast råda över eller förändra ens om jag ville. Men från och med februari nästa år kommer jag inte att vara en del av denna jäsande, oformliga deg som så länge varit min arbetsplats. Jag tog steget och lämnade in min ansökan om tjänstledighet under två år från nämnda månad.
Mitt beslut är dock inte direkt beroende på de nya förhållandena på min arbetsplats. De nya ägarna är mycket seriösa och professionella i sitt arbete. Det är främst en långvarig, konstant ökande önskan att vilja göra något annat som tillsammans med andra händelser, som den blodpropp jag drabbades av samt den ökade stress på jobbet jag upplevt under det senaste halvåret, som blivit utlösande faktorer. Eller möjligtvis genomgår jag helt enkelt en 40-årskris (jag är 70-talist, så rent matematiskt är ju detta ett tänkbart scenario).
Oberoende av bakomliggande orsaker, skjuter jag nu alltså ut mig och kommer att landa i en ny, okänd situation. Jag hoppas att jag kommer att gilla den, och ta tillfället i akt att ladda upp batterierna samt fundera över vad jag ämnar göra när tjänstledigheten tar slut. Kanske kommer inläggsfrekvensen här på bloggen öka något - jag kommer i vilket fall som helst ge åtminstone sporadiska statusuppdateringar. I övrigt ändras mina planer inte alls.

Sopsäcksekonomi

Inläggsfrekvensen på bloggen har varit låg under den senaste tiden. Detta betyder dock inte att jag legat på latsidan i allmänhet eller hellet att jag saknat uppslag till inlägg.
Tvärtom har jag haft så mycket att göra under de senaste månaderna att jag helt enkelt valt att prioriterat andra aktiviteter. Jag har dock semester och börjar därför komma ikapp. Läget kan således inte vara bättre för att i lugn och ro, och med en kall öl som sällskap, pränta ned med yviga gester vad jag ägnat mig åt sedan senast.

Hälsa och jobb

Vad gäller återhämtningen efter att fått en blodpropp i benet, kan jag konstatera att livet i det hela återgått till normala banor. Vilket är bra, jag ogillar avvikelser från min planering... Min löpträning ligger dock i träda tills vidare. Benet mår visserligen mycket bättre, men det är inte helt bra, och jag har som sagt haft andra aktiviteter att ägna mig åt, som exempelvis åt almuerzo om söndagarna.

Bocadillo som ingår i en almuerzo. Detta är mums för små barnmagar!

Företaget där jag arbetar sedan 14 år har bytt ägare, vilket å ena sida innebär att dess framtid ser ljusare ut, men å andra sida att spelreglerna ändras. Den nya ledningen arbetar snabbt och resultatinriktat, och ställer högre krav än tidigare ledning. För egen del har jag blivit utsedd till en slags teknisk utvecklingschef, och kommer att utvärdera om jag gillar min nya roll under de kommande månaderna.

Hus

Mitt engagemang i vårt nya hus är den enskilt största anledningen till att jag inte ägnat tid åt bloggen. Vi har ägnat oss att rensa upp och inventera, för att få en gedigen idé om nuläget för att inte förhasta oss då vi skissar på de förändringar vi vill genomföra.
Själva huset är precis så som vi förväntat oss: gediget och utan vattenskador, men för övrigt med omfattande renoveringsbehov (el, vatten, golv, fönster, dörrar - vi låter i stort sett bara strukturen vara orörd).
Vad gäller trädgården visade det sig vara en ask fylld med med överraskningar. Att bassängen skulle behöva en upprustning var vi på det klara med, men det visade sig att tomten hade outforskade områden, där ingen mänsklig varelse satt sin fot under de senaste 10 till 15 åren. Jag talar om ytor täckta av ogenomtränglig, regnskogsliknande växtlighet, som dels täckte en 15 m² stor yta i direkt förbindelse med bassängens baksida samt ungeför 80 m² på tomtens bakre del, som vätter åt apelsinodlingarna.

Mina damer och herrar, detta är en djungel

Utrustad med behandskade händer, sekatör, kraftig grensax, flistugg samt ett gränslöst tålamod inledde jag ett arbete som skulle visa sig ta varje helg i anspråk under två månader.

Apelsinblomshund inspekterar arbetet

Under arbetets gång har jag bland och under växtligheten funnit:

• ungefär 110 stycken 25-liters vattendunkar (som jag tömt och lämnat till återvinningen),
• 150 takpannor i gott skick (som kommer att användas),
• en skottkärra (som efter byte av hjul är helt användbar),
• fem sönderrostade trädgårdsstolar,
• drygt 20 apelsinlådor i plast (som jag tvättat och tänker använda för förvaringsändamål),
• fyra 150-liters soptunnor (som kommer att komma till nytta) samt
• ett större antal galvaniserade kaninburar i bra skick (tidigare ägare födde upp kaniner och hade ett 70-tal samtidigt)

Den biologiska massan har jag kört genom flistuggen, och totalt har har fyllt drygt 120 stycken 100-liters sopsäckar, med 15-20 kg i varje. Säckarna har jag forslat till huvudporten där de mellanlagrats för att sedan portionera ut dem på gatan om cirka 12 säckar i taget för att låta kommunens förnämliga hämtningstjänst för trädgårdsavfall plocka upp dem varje tisdag.

Några av de kvarvarande sopsäckarna

Jag har funderat lite runt sopsäckarna och några uppenbara frågor väcks om vilka konsekvenser min aktivitet kan tänkas få när det gäller tillgång och efterfrågan, avgränsat till den lokala ekonomin. Kommer till exempel Mercadona (där vi inköpt säckarna) notera den kraftiga ökning av efterfrågan av sopsäckar och som konsekvens öka sina inköp? Kommer sopsäcktillverkningsföretaget (jag älskar svenskans möjlighet att skapa lååånga ord) uppleva en tillfällig försäljningspuckel? Kommer kommunens sophämtningstjänst notera volymökningen och behöva anställa mer personal? Jag har sett folk ägna sig åt att avhandla mindre intressanta ämnen...

Så här ser baksidan ut numera efter att kört jordfräsrally

Ekonomi

Vår privata ekonomi har nått högstanivåer i stort sett varje vecka under den senaste tiden, vilket förmodligen mer beror på gynnsamt marknadssituation än lyckade kortsiktiga manövrar. Men jag är nöjd över att mitt arbete med att se över balansräkningen ser ut att bli lyckat på lite sikt.

Nuvarande balanssräkning i grafisk form

På tillgångssidan svarar anläggningstillgångarna, som en direkt följd av vårt husköp, numera för närmare 60% av de totala tillgångarna, vilket på längre sikt är oproportionerligt mycket. Vår andel eget kapital är närmare 80%, coh när vi säljer vårt nuvarande boende, kommer hela försäljningsbeloppet (efter omkostnader) att överföras från anläggningstillgångar till korta placeringar (främst aktier). När detta är klart räknar jag med att de nya levnadskostnaderna kommer att kunna täckas fullt ut av passiva inkomster (och då uppnår vi ett viktigt delmål). Framtiden får utvisa om i vilken grad verkligheten kommer att likna den karta jag ritar.