Bank bank bank bank

Man stötter sällan på någon som är likgiltig i sin relation till banken. Ofta är det en slags hatkärlek, å ena sidan delar man en av de viktigaste delarna i ens liv med banken (pengar), men å andra sidan verkar banken göra vad den kan för att göra livet surt för dig och glatt knapra åt sig av dina surt förvärvade inkomster.
Vissa är väldigt aktiva i sin relation med banken, och försöker ständigt omförhandla villkoren (och inte tvekar att byta bank om så krävs), medan andra har en mer passiv hållning och är trogen sin bank i vått och torrt. Att välja bank är ju viktigt, och ingångsvillkoren brukar spela stor roll för den långsiktigt utvecklingen. Om man blir tar ett lån i banken kan ju detta även ge upphov till vissa inlåsningseffekter, vilket kan göra det svårarare att fritt byta bank eller förhandla sig till lägre avgifter.

För egen del har jag valt en ansats där jag arbetar med flera banker, och där varje bank har sina styrkesidor. Gemensamt är att jag inte har några stora inlåsningseffekter i någon av dem, även om vissa oönskade merkostnader skulle uppkomma beroende på exempelvis kurtage och realisationsvinster ifall jag skulle välja att avsluta mitt engagemang hos banken.

I Sverige anlitar jag med SEB och Avanza. SEB är ganska bra och har förhållandevis låga kostnader vid aktiehandel (69 kr på affärer upp till 76.600 kr, därefter 0,09%), och deras service via internetkontoret fungerar bra. På Avanza sköter jag en relativt  stor del av portföljen, och man har den tekniskt sett absolut bästa och mett kompletta tjänsten. Däremot tycker jag att Avanzas prissättningsmodell (med olika kurtageklasser som endast får ändras en gång i månaden) börjar bli otidsenlig och tappa i konkurrenskraft jämfört med flera konkurrenter. Jag ser förvarande ingen anledning att ändra på mitt upplägg för den svenska delen av min ekonomi.

I Spanien använder jag Ing Direct och DeGiro, båda är holländska och har tagit stora andelar på den spanska marknaden tack vare sin prispress och tidsenliga affärsidé (båda är baserade på internettjänster och har liten kontorsverksamhet). Ing Direct har, till skillnad från flera andra banker, ingen förvaltningsavgift, dock måste man utföra minst en transaktion i kvartalet. Ing Direct har ett ganska högt lägstakurtage (dock inte alltför högt jämfört med andra konventionella banker), vilket innebär att aktieaffärerna måste vara hyfsat stora (över 3.000€) för att inte bli onödigt dyra. Vid överföringar till och från Ing Direct brukar det ta någon dag för att genomföra transaktionen, och vid valutaaffärer brukar valutan alltid vara till bankens fördel.

DeGiro är en internetbaserad mäklare och har för närvarande ingen egen bankverksamhet. Man tar inte ut några förvaltningsavgifter, och kurtagenivån är betydligt än exempelvis Ing Direct. Plattformen tillåter handel på ett flertal marknader (däribland Sverige) och erbjuder även belåning av värdepapperen till en låg kostnad (ränta 1,25%). Eftersom DeGiro är registrerat i Holland, bör man om man är skatterättsligt bosatt i Spanien tänka på att kapital hos DeGiro måste redovisas till spanska skattemyndigheten (agencia tributaria) om totalt belopp i utlandet överskrider 50.000 (jag skrev om detta i min inlägg om spanska skattesystemet). Trots att kurtaget är lägre hos DeGiro än hos Avanza, är det inte något alternativ för att på sikt ersätta Avanza. Dels vill jag sprida valutarisken, och dels drar inte DeGiro enbart 15% kupongskatt på svenska utdelningar, utan hela skattesatsen på 30%. Jag har förresten sett att DeGiro även finns i Sverige, men jag vet inte hur deras avgiftsmodell ser ut.
Hade jag varit bosatt i Sverige hade jag förmodligen försökt förenkla upplägget och om möjligt anlita endast en bank, men som det ser ut just nu kommer jag förmodligen fortsätta med aktuellt upplägg.

Not: min enda koppling till de banker jag nämner i inlägget är i egenskap av att vara kund hos dem. För övrigt har jag tills vidare återställt bloggen till att vara reklamfri.