tisdag 15 augusti 2017

Castellóns flygplats

Spanien är ett ganska stort land med sina 509.000 km² landyta, vilket kan jämföras med Sveriges 447.000 km². Landet har ungefär 46 miljoner invånare (de flesta koncentrerade till de större städerna) och är indelat i 17 autonoma regioner vilka i sin tur är uppdelade i 50 provinser.
Landet har 48 större flygplatser som kontrolleras av den spanska luftfartsstyrelsen Aena. En av dem är flygplatsen i Castellón (kallad Castellón-Costa Azahar) och det är om den jag tänker skriva lite, eftersom den säger en del om hur offentliga medel och använts och hur illa det kan gå när lokala, regionala och statliga intressen får styra utan någon samverkan, allt i en korrupt omgivning.

Spanska flygplatser
Spanska flygplatser
De ursprungliga idéerna bakom flygplatsen föddes runt 1997 och bakom låg ett starkt personligt engagemang av dåvarande provinspresident Carlos Fabra, som ansåg att provinsen behövde en flygplats för att förvandlas till ett attraktivt turistmål. Varje provins med självaktning måste ju dessutom ha en egen flygplats, och då spelar del ingen roll att existerande flygplatser finns inom 15 minuters flygtid eller att en av de större motorvägarna (AP7) förbinder de flesta kuststäderna med närliggande flygplatser (Valencia och Reus). Samtidigt planerades nöjesparker och golfbanor. Idén var så bra att Fabra lät uppföra ett monument till sin egen ära vid flygplatsen.
Castellóns dåvarande provinspresident Carlos Fabra (ja, han ser ju till och med bovaktig ut)
Castellóns dåvarande provinspresident Carlos Fabra (ja, han ser ju till och med bovaktig ut)
Monument vid Castellóns flygplats uppfört till Carlos Fabras ära. Kostnad: 450.000€
Monument vid Castellóns flygplats uppfört till Carlos Fabras ära. Kostnad: 450.000€
Under 2016 hade flygplatsen 105.924 passagerare, vilket tog den till plats 34 av Aenas 48 flygplatser, men under åren från dess officiella invigning 2011 till september 2015 hade flygplatsen inga flygningar och därmed inga passagerar över huvud taget (bland annat saknades tillstånd fram till december 2014).
Däremot innebär bristen på passagerare inte att utgifter saknades. Själva investeringen uppgick till omkring 150 miljoner euro, och under de följande åren kostade driften mellan 6 och 8 miljoner euro - varje år. Utan att ännu vara operativ spenderade flygplatsen över 30 miljoner euro på sponsring mellan 2005 och 2011.
När den ekonomiska krisen började under 2008-2009 stod det ganska ganska snart klart att flygplatsen innebar en stor ekonomisk belastning för provinsen och att dessutom allvarliga oegentligheter förekommit under projekteringen samt efter invigningen. Under 2013 meddelade den lokala regeringen att flygplatsen skulle säljas för 200 miljoner euro, vilket slutligen visade sig vara 87 miljoner euro, och trots påstående om flera offerter kom man aldrig överens om försäljningen.
Under 2014 tilldelades ett kanadensiskt företag rätten att driva flygplatsen, och som ersättning erhöll man 25 miljoner euro av offentliga medel. Under slutet av 2014 erhöll man också de nödvändiga tillstånden för att bedriva verksamhet, och första flygningen  genomfördes av två pensionärer i en helikopter.
Första officiella flygningen på Castellóns flygplats.
Första officiella flygningen på Castellóns flygplats.
Historien kom också ifatt Carlos Fabra, avgick under 2011 som provinspresident efter 16 år på posten, och som redan sedan tidigare anklagats för intressekonflikter och mutbrott, och slutligen fick avtjäna 16 månaders fängelsestraff under åren 2014 till 2016.
Framtiden för flygplatsen är, trots att den nu börjat få upp volymerna, mycket osäker. Av de 230 miljoner flygpassagerna som använder Aenas flygplatser under 2016 var Castellóns andel (med 105.924 passagerare) försumbar i jämförelse med Madrid Barajas (50 miljoner), Barcelona El Prat (44 miljoner) eller Palma de Mallorca (26 miljoner). Räknar man bort de 21 största flygplatserna som har ett antal passagerare på en miljoner eller mer, så svarar de 27 minsta flygplatserna bara för 3% av den totala passagerarvolymen.
Trots att det ser risigt ut för Castellóns flygplats, så finns det värre exempel. Ta till exempel Huesca-Pirineos flygplats, som under 2016 hade 95 passagarare, med 49 ankomster och 46 avgångar (jag antar att en förklaring är att tre plan fick åka tillbaka utan passagerar, men jag tycker det är roligare att tänka sig att tre plan blev kvar på flygplatsen), trots att man investerade 40 miljoner euro för att kunna hantera den prognostikerade efterfrågan som pekade på fler än 150.000.
Jag har själv aldrig haft anledning att besöka eller har inte heller tänkt använda Castellóns flygplats. Men den gav ju ända upphov till ett inlägg här på bloggen - inget ont som inte för något gott med sig?

2 kommentarer:

  1. Tack för en intressant berättelse. Och så tycker man att den svenska regeringen slösar med skattepengar på en massa totalt meningslösa kultur- och integrationsprojekt. Jisses alltså ;)

    SvaraRadera
  2. Roligt att du gillade inlägget. Jag skulle kunna fylla bloggen med många fler liknande exempel på hur saker inte bör skötas. I bästa fall handlar det om inkompetens hos de styrande, men alltför ofta ligger det intressen om personlig vinning bakom. Och mycket sällan ställs de ansvariga till svars...

    SvaraRadera