måndag 30 mars 2020

Vår horkarl till kung

På det sättet blev Sverige konung smädad på en falsk enkrona. Tydligen präglades endast åtta exemplar, och trots att kronorna är falska, ropades en av dem in för inte mindre än 80.200 kronor på en auktion. En fantastisk värdetillväxt på ett initiativ, oavsett falskheten hos myntet och/eller utsagan om kungen.
Värt 80.200 kronor?
Värt 80.200 kronor?

Ligger det någon sanning i det som står på myntet då? Inte en aning, men oavsett att jag tycker att monarkin i Sverige rimligen bör avskaffas, verkar kungen vara en trevlig prick. En annan levnadsglad figur är Spaniens rey emérito Juan Carlos I (numera abdikerad hederskung, kung och statsöverhuvud 1975-2014), som trots sina trapatser inte belönats med något falskt mynt (hans profil pryder amellertid ett stort antal helt äkta euromynt). Det har dock skrivits, och skrivs, spaltmeter om Spaniens exkung, och jag tänkte hugga in på några av de mer köttiga bitarna (det finns att välja på).

Det började med ett vanligt safari 

Spaniens kung, på den tiden hederspresident i WWF (Världsnaturfonden, inte brottning), var i Botswana och jagade elefanter när det blev stor nyhet att han ramlat och brutit lårbenet. Med på safarit var för övrigt även väninnan Corinna zu Sayn Wittgenstein (född Larsen), som kungen ska ha lärt känna 2006 i La Mancha.
Kung Juan Carlos I på elefantjakt
Kung Juan Carlos I på elefantjakt

Det visade sig med tiden att det inte var helt lyckat att jaga elefanter, eller fruntimmer heller för den delen, och särskilt inte samtidigt, och om man nu gör det ska man inte gå och bryta lårbenet samtidigt. Gemene man skulle nog ha kommit undan, men som regent kanske man måste visa sin särskillnad jämfört med landets undersåtar. Historien skriver i alla fall att han blev i utkastad från WWF. Att springa omkring och skjuta elefanter kan onekligen se lite illa ut om man samtidigt ska värna om naturen.

Skumraskaffärer 

Men hederskungen har fler strängar på sin harpa. Under Saudiarabiens upphandling av snabbtågslinjen mellan Mecka och Medina (med en budget på 6,7 miljarder euro), fungerade kung Juan Carlos I som en slags dörröppnare för tågkonsortiet. Det låter ju hedersvärt, och en av en konungs funktioner bör ju rimligtvis vara att befrämja och representera sitt land och dess företag. Problemet uppstod när skattemyndigheterna börjat undersöka en misstänkt utbetalning på nätta 100 miljoner euro till ett konto i Schweiz. Vem var visselblåsare? Samma Corinna, som var på safari med kungen i början av hans nedåtgående resa, avslöjade att Juan Carlos I tagit emot 80 miljoner euro för sina tjänster i samband med tågprojektet. Pengar som givetvis aldrig redovisats.
Stats- och affärsman
Stats- och affärsman

Men historien slutar inte där, det blir bättre (eller sämre beroende på hur man ser på det). Hederskungen ska enligt tidningen Tribune de Genève ha fört över en stor del av dessa pengar - 65 miljoner eruro - till Corinna zu Sayn Wittgenstein (som för övrigt hette Larsen på den tiden). Corinna har medgivit att hon tagit emot beloppet, som enligt var en gåva från kungen som tecken på uppskattning. Inga konstigheter där inte!

Är the bottom nådd?

Spaniens förre kung verkar ända sedan 2012 befinna sig i en nedåtgående spiral. Det gamla talesättet säger att som man sår får man skörda, och det återstår att se om han nått botten än. Nyligen passade Spaniens nuvarande kung Felipe VI (ättling till Juan Carlos I) att i skuggan av coronoviruskrisen meddela att han avsäger sig sin del av fadersarvet (vilket han dock legalt sett inte kan göra förrän fadern dött) , samt att hovet kapar bort budgetposter relaterade till hederskungen på 194.232 euros om året. Allt som en konsekvens av misstankarna om ekonomiska oegentligheter. Hedersvärt, men vad händer med de 100 miljonerna?
Nuvarande och dåvarande kungar
Nuvarande och dåvarande kungar
Och Corinna då? Den som orkar leta lär väl hitta en massa information om hennes liv och leverne. Jag är inte särkskilt intresserad av detta, men hon verkar ha gjort en ganska imponerande klassresa från dansk Larsen till tysk aristokratisk zu Sayn Wittgenstein.
Corinna zu Sayn Wittgenstein
Jag kommer att slumrande fortsätta följa historien, för att se när skattemyndigheten, efter att pliktskyldigast ha slutfört sin undersökning, avskriver alla eventuellt brottsmisstankar mot hederskungen.

lördag 28 mars 2020

Kvitter eller dubbelt

Jag är i princip emot ny teknik, i alla fall till dess att den visat sig var bättre än det som fanns alternativt fyller en ny funktion, eller om den funnits så länge att den inte kan betraktas som ny (vilket bör få ta sin tid, åtminstone några år). Detta gäller särskilt sociala medier och i synnerhet Facebook (som borde brännas på bål eller någon mer tidsenlig motsvarighet, t ex massiv kortslutning i någon serverhall).
Annan form av kvitter
Men jag håller faktiskt på att ändra min uppfattning vad gäller twitter. När jag lade upp kontot för Apelsinblomskusten i juni 2017, skapade jag samtidigt en twitterprofil, och jag lade faktiskt ut en tweet (ungefär som "Hello World").
Så såg mitt twitterflöde ut under flera år, stilrent och tidsoberoende. Efter att ha surfat omkring på twitter och upptäckt en ny värld beslutade jag mig så för att omvärdera twitter, bli mer aktiv och som konsekvens av detta ökade mitt kvittrande helt plötligt med 100% då jag lade in min andra tweet.
År 2024 tänkte jag ge även Facebook en ny chans. Hoppas att fanskapet är nedlagt när den dagen kommer.

Vill ni följa mitt kvittrande kan ni klicka på knappen nedan.

torsdag 26 mars 2020

Allt som skrivs är förbannad lögn!

Ett ganska djärvt påstående, eller hur?! Men om det verkligen är så, är ju det som skrivs i samma mening också lögn. Meningen i titeln är en så kallad lögnarparadox. Lögnarparadoxen utgörs av påstående(n) som är självmotsägande. Några exempel är:
  • "Denna sats är falsk."
  • "Jag ljuger nu."
  • "Nästa påstående är sant. Föregående påstående var falskt."
Doh!
Doh!

I dagens flod av information är det inte alltid lätt att veta vad som är sant och falskt. Ibland döljs en stor lögn av små delar sanning. Och ibland upprepas lögnen så ofta att den förvandlas till sanning. Och om man själv tror på vad man säger, då ljuger man väl inte?
Att politiska ledare använder lögnen som verktyg är väl knappast någon nyhet. Och blir de påkomna med handen i syltburken så handlar det förstås om fake news.

Personen på bilden är liksom lögnarparadoxen självmotsägande
Personen på bilden är liksom lögnarparadoxen självmotsägande
I mitt fall gäller att uppskattningsvis fem procent (alltså en ganska blygsam siffra) av det jag skriver är ren lögn eller felaktigt. På det sättet friskriver jag mig från eventuella faktafel i mina inlägg. Men det finns alltså en sannolikhet på fem procent att jag precis ljög när jag skrev detta. Ni får själva bedöma.

tisdag 24 mars 2020

Från 0 till 100 på tre år

Bloggen Apelsinblomskusten fyller idag 100 inlägg och det tog nästan tre år att bli hektoinläggare. När jag skrev det första inlägget om ett liv på Apelsinblomskusten i juni 2017 hade jag egentligen ingen riktig plan för mitt bloggande - den främsta orsaken var att få utlopp för behovet att skriva, och att göra det i bloggform var något nytt för mig (jag har tidigare haft flera hemsidor, den första skapade jag 2001, vilket för övrigt är tre år före Facebook).
Efter en rivstart med i det närmaste dagliga inlägg sjönk frekvensen snart - jag beundrar verkligen de som har ork och envishet att kontinuerligt lägga in dagliga inlägg under längre perioder, men i mitt fall tog det alltså nästan tre år att nå 100 inlägg, vilket jag till viss del får skylla på omständigheterna.
Så ska det firas! Okänd pensionär firar Apelsinblomskustens 100:e inlägg!
Så ska det firas! Okänd pensionär firar Apelsinblomskustens 100:e inlägg!
När jag inte skriver själv, läser jag gärna andra bloggar (det blir mest läsning, jag får erkänna att jag kommenterar sällan varken på andra bloggar eller på twitter, kanske är detta ett karaktärsdrag). Bland mina favoritbloggar hittas naturligtvis Sparo (som med sin bittersöta och ofta så träffande inlägg fick mig att hitta och återvända till bloggvärlden) och den numera inaktiva Stockholm under ytan (jag har ännu inte läst någon av PEOs böcker, men de korta berättelser som hittas på bloggen är mycket välskrivna och läsvärda).
På Apelsinblomskusten försöker jag skriva sådant som jag själv skulle kunna tänka mig att läsa. Och om det blir det läst också av andra, blir belöningen dubbel.
Jag hoppas att jag även i fortsättningen kommer att fortsätta väva berättelsen om livet på Apelsinblomskusten (inklusive diverse utsvävningar och annat småflum som ni får stå ut med), och att du som läser inläggen får ut något av dem, må det vara lite ny kunskap, distraktion, ett småskratt eller kanske ett snett leende. Så, var redo, nu laddar jag om och siktar på att bli dubbelhektoinläggare! Inom tre år eller så.

söndag 22 mars 2020

Sverige vs Spanien

Och det ska varken handla om fotboll, ishockey eller ekonomi. Det har väl knappast undgått någon att världen är mitt inne i en global viruspandemi. Olika länder har intagit olika ståndpunkt och både åtgärderna och resultaten har varit olika. Här är min jämförelse mellan Spaniens och Sveriges förhållningssätt, sett från min synvinkel som bosatt på spanska medelhavskusten och följande utvecklingen i Sverige från håll.
Jag har sammanställt ackumulerat antal smittade och döda per dag i Spanien och i Sverige och diagrammet nedan visar utvecklingen per kalenderdag. Som man kan se, ligger Sverige efter Spanien vad gäller utvecklingen, smittan har tagit fart senare.
Utveckling av smittade och döda av Covid-19 i Sverige och Spanien
Utveckling av smittade och döda av Covid-19 i Sverige och Spanien
Eftersom utvecklingen accelererat vid olika tidpunkter, har jag också skapat ett diagram för att jämföra utvecklingen från den dag då man hade fler än 100 bekräftade smittade. Man får ta hänsyn till att Spanien har cirka 4,5 gånger större befolkningsmängd, men det går ändå att utläsa att smittspridningen gått betydligt fortare i Spanien
Utveckling av smittade och döda av Covid-19 i Sverige och Spanien per dag efter första 100 smittade
Utveckling av smittade och döda av Covid-19 i Sverige och Spanien per dag efter första 100 smittade
Slutligen har jag skapat ytterligare ett diagram för att se procentuell ökning av nya bekräftat smittade jämfört med dagen innan. Trots att antalet nya fall i absoluta tal ökar mer än föregående dag ger detta en uppfattning om smittspridningen börjar nå toppen.
Procentuell daglig ökning av nya bekräftade smittade
Procentuell daglig ökning av nya bekräftade smittade
Att utvecklingen ser olika ut beror på en mängd faktorer, men framför allt hur spridningen sett ut i ett stidigt stadium innan åtgärder började sättas in, människors kulturella beteende (till exempel kindpussar, normalavstånd vid konversationer och  sammankomster av människor) samt landets beredskap och vilka åtgärdspaket som sätts in. Nedan ger jag min personlig syn på bakgrund och nuläge.

Spanien

När Covid-19 nådde Spanien gick smittspridningen snabbt, mycket fortare än någon kunnat förvänta sig. Smittan kom huvudsakligen från norra Italien, del från vanliga skidåkande semsterfirande och dels från fotbollsfans, både spanska och italienska som besökte respektive land. Trots två veckors försprång jämfört med Italien, togs de mest drastiska åtgärderna först i förra veckan.
utlyste den spanska regeringen nationellt nödläge, och bortsatt från diverse åtgärder för att milda de ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvensera, beslöt man att förbjuda all vistelse utanför hemmet med undantag av följande aktiviterer:
  • inköp av livsmedel och läkemedel
  • sjukvårdsbesök
  • transport till arbetet
  • återvändo till hemmet
  • vård av äldre och mäniskor med särskilda behov
  • force majeure
Samtliga skolor stängdes ned, liksom samtliga affärer med undantag för livsmedelsaffärer, apotek, tobaksaffärer och bensinstationer. Tanken är ju att, i likhet med Italien undvika ytterligare smittspridning och fördröja toppen på antal allvarliga fall i så stor utsträckning som möjligt.
I skrivande stund fortsätter antalet nya fall att öka mycket snabbt, och med cirka 33% nya dödsfall per dag. Flera sjukhus är kraftigt överbelastade, och nya militärsjukhus byggs upp, men finns det tillräckligt med vårdpersonal?

Sverige

I Sverige har man inte vidtagit de typer av drastiska åtgärder som man gjort i Spanien. Skolorna är fortsatt öppna, liksom vanlig kommers och det finns ännu inga restriktioner vad gäller fri rörelse.I jämförelse med Spanien är svenskarna ett mer resande folk, men med undantag av de italienska semesterskidorterna (där ett kraftigt utbrott har inträffat), verkar övriga smittkällor vara mer jämnt fördelade.
De senaste dagarna verkar man ta viruset på större allvar, och bortsett från en del direkta följdeffekter av viruset some resulterat i nedstängning av produktionsenheter inom landet på grund av problem i försörjningskedjan, har man gått ut med rekommendationer och folk i allmänhet verkar ta risken på allvar och frivilligt vidta nödvändiga åtgärder för att bromsa utvecklingen.
I svenska medier talar man om att uppnå flockimmunitet, det vill säga att 60-70% av [den friska] befolkningen smittas och skapar immunitet mot viruset.

Och vinnaren är...

...för tillfället viruset. Vi befinner oss just nu mitt i viruspandemins tillväxtfas och dess egenskaper med inkubationstid och aggresivitet gör det är omöjligt att förutsäga vilken effekt de åtgärder som sätts in i olika länder kommer att få.
För Spaniens dels gäller det just nu att fördröja smittspridningen så mycket som möjligt då flera sjukhus redan är kraftigt överbelastade, och de med cirka 30.000 smittade på en befolkning på runt 45 miljoner. Egentligen gäller samma sak i Sverige, så länge smittsprodningen sker i en kontrollerbar takt så klarar sjukvården av de akuta fallen.
Sedan kommer sommaren, och virusepidemier i allmänhet brukar klinga ut när temperaturerna stiger. Och på lite sikt kommer ju vaccin och kanske flockimmunitet mot denna typ av virus. Vi får helt enkelt se. Tills vidare kommer jag fortsätta uppleva detta experiment i realtid med utegångsförbud och distansarbete. Det kunde varit värre.

lördag 21 mars 2020

Snåltips: köp böckerna på loppis

När jag är hemma i Sverige brukar familjen Apelsinblomskusten alltid gå på loppis. Detta är något jag ärvt från mina mina föräldrar och det har smittat av sig på fru Apelsinblomskusten. Oftast är artiklarna på loppis skänkta, arbetarna där gör oftast sin insats på frivillig basis med fika som enda betalning och behållningen brukar gå till olika välgörande ändamål.
När vi väl är inne på loppiset delar vi upp oss. Min mor går oftast till textilavdelningen men letar även dekorativa porslinsföremål, min far gillar att leta bland verktyg och maskiner och fru Apelsinblomskusten gillar allt.
Så här kan det se ut på ett loppis.
Så här kan det se ut på ett loppis.
 Själv går jag alltid först till avdelningen för böcker. Här kan man dela in bäcker i två huvudgrupper; de med låg och de med hög omsättning. Med låg omsättning avser jag tung facklitteratur, uppslagsverk och andra böcker som brukar bli kvar som hyllvärmare. Bland dessa kan kan ibland göra riktiga fynd. Med högomsatta böcker menar jag kontemporär skönlitteratur, oftast i pocketform (de är mer lättfraktade), och det är här jag gör mina huvudsakliga inköp.
Jag är nämligen storförbrukare av romaner, främst inom den populära genren scandinavian noir med författare som Jo Nesbø, Anne Holt, Håkan Nesser, Arne Dahl, Åsa Larsson, Leif G W Persson, Stieg Larsson, Jens Lapidus och Roslund & Hellström. Jag har alltid en bok på nattygsbordet, och varje kväll läsar jag åtminstone några sidor innan jag somnar. Och är boken bra brukar det bli några timmar till under helgerna.
Jag brukar ha drygt en hyllmeter med olästa böcker och när jag kommer tillbaka från Sverige brukar jag fylla på med en halvmeter. Det känns skönt. När jag läst ut böckerna brukar jag lämna dem till svenska konsultatet, så att de kan bli lästa av andra (böcker ska ju läsas, inte samla damm i bokhyllan).
Liten del av mitt bibliotek.
Liten del av mitt bibliotek.

Men på vilket sätt är detta ett snåltips? Köpa böcker, läsa dem för att sedan ge bort dem? Tja, allt är ju relativt. På loppisen kostar böckerna mellan 5 till 20 kr per styck och alternativen skulle vara att köpa dem nya i bokaffären för 60-120 kr styck eller att lyssna på dem som ljudbok (jag får inte betalt för att tala om att Storytel kostar 169 kr/månaden), vilket ger ett pris som beror på hur mycket du kan lyssna.
Att läsa pocketböcker inköpta på loppisar är ett billigt intresse om man jämför med att exempelvis samla på Michelin-stjärnor eller hoppa fallskärm. En pocket på 600 sidor kan tänkas ta cirka 24 timmar att läsa, vilket ger en timkostnad på drygt 40 öre om den kostat en tia på loppis.
Nedan hittar du länkar till övriga snåltips här på bloggen.

onsdag 18 mars 2020

Ett viralt inlägg

Idag känner väl de flesta till vad Covid-19 är, men virus och pandemier är inga nya fenomen under solen. Min far berättar om den så kallade asiaten (1957) och Hong Konginfluensan (1968). Och innan mina föräldrar föddes fick tidigare generationer brottas med Spanska sjukan (1918), som orsakade uppemot 50 miljoner (!) dödsfall i hela världen. I Spanien är för övrigt spanska sjukan mer känd som la pandemia de gripe de 1918 (d v s influensapandemin från 1918). Men ursprunget är trots allt okänt så det är kanske orättvist att förknippa Spanien med viruset.
Världskrig och spanska sjukan. Elände på elände.
Världskrig och spanska sjukan. Elände på elände.

Det är ju dock inte bara vi människor som drabbas av virus. Den spanska sjukan smittade och dödade också husdjur, som hundar och katter. Och inte ens insekterna går fria från virus. Våra honungsbin är numer hårt drabbade av DWV-virus som decimerar och slår ut hela samhällen. Sådana pandemier och epidemier brukar dock inte uppmärksammas, trots att bina står för en mycket viktig funktion i ekosystemet, att befrukta trädens och växternas blommor så att att vi kan skörda dess frukter. Samt att samla ihop nektar som blir till honung, ett helt fantastiskt naturligt livsmedel.

Inte bara vi människor drabbas av virus. Bin med Deformed Wing Virus, dömda att dö.
Inte bara vi människor drabbas av virus. Bin med Deformed Wing Virus, dömda att dö.

 

Historieböckerna (eller wikipedia?) kommer i framtiden att berätta om utbrottet av coronaviruset Covid-19 i slutet av 2019. Vi vet ännu inte vilka följderna kommer att bli, eller vilket populärt namn pandemi kommer att få. (Fladdermusen? Kinesen? Wuhanviruset?). Men trots all panik och uppståndelse så kommer mänskligheten som vi känner den att överleva ännu en gång. Tills dess ett verkligt dödligt virus muterar fram. När kommer det att ske? Det är bara en tidsfråga.

Och inte alla virus är illasinnade. David Brabens klassiska amigaspel Virus från 1987.
Och inte alla virus är illasinnade. David Brabens klassiska amigaspel Virus från 1987.